Funderar du på att prova Atkinsmetoden?
Robert Coleman Atkins heter personen som lanserade en diet under 1960-talet som fick heta just Atkinsdieten. Den innebär att fet kost och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är fattig på kolhydrater. Att lägga till fett i kosten bidrar till att man kan behålla en mer utdragen mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av personer som provat Atkinsdieten är att man inte behöver vara omätt under tiden man går ner i vikt.
Atkinsdieten består av fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, och underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten medföra att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen ska kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas ska löpa till dess att bantaren når cirka 4 kilo från sin idealvikt.
Vad gäller underhållsfasen är den avsedd att bestå livet ut. Bantaren bör fortsätta äta enligt de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas ska vara så låg som möjligt. Ifall vikten återigen ökas kan bantaren starta om från början med induktionsfasen.
I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Folk äter till exempel för mycket socker, sirap och mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar också att personer överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som bör undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör samt feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter oftast är vätskor i form av feta oljor.
Enligt Atkinsdieten är givetvis kostplanen enormt central men dieten betonar dessutom daglig fysisk aktivitet samt intaget av näringstillskott. Det är angeläget att även grönsakerna håller ett lågt kolhydratinnehåll.
Meningen med Atkinsdieten är att den ska stävja intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en procedur som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög grad frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör således av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. I själva verket är ketos en kroppslig skyddsmekanism då den hamnar i ett svälttillstånd. Bra atkinssajt
Att minimera intaget av kolhydrater har verkan på blodsockret. Det är i enlighet med Atkinsdieten viktigt att få i sig mat som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är p.g.a. en del livsmedels höga GI-värde som de ej är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för olika kostrekommendationer inom vissa dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det gäller både deras typ och mängd. Födoämne som innehåller rejält med kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.
Kom igång med vinbryggning hemma
I Kjeld Erlandsens bok Hemmaframställning av Vin finns det flera goda tips och råd på hur man lyckas skapa spännande viner hemma. Det är en viktig och uttömande bok som består av en hög grad av expertis. Vissa hävdar att det är en av de bästa böckerna om hemmavinframställning som finns att tillgå på marknaden.
Erlandsen konstaterar att det skett en kolossal utveckling inom vinframställningen hemma. Otaliga kunskaper och erfarenheter har ärvts av den etablerade vinindustrin. Och i kontinuerlig takt har även utrustningen för hemmabruk utvecklats till det bättre. Åtskilliga nya ingredienser har därtill tillkommit på marknaden som bidrar till att förgylla vinframställningen. Speciellt har betydligt fler varianter av vinjäster tillkommit. Idag är det otaliga hushåll som brygger vin eller som har provat att brygga. Vem vill inte brygga husets egen specialitet och årgång?
Boken Hemmaframställning av Vin har som ändamål att utmåla vinframställningen hemma utifrån dagens nivå och kunskaper. Boken riktar sig såväl till den glade amatören till den aningen mer erfarne. Boken kan även tjäna som bra underlag till allehanda vinklubbar som ägnar sig åt bryggning.
Vinbryggning på egen hand innebär inte enbart att det är mer ekonomiskt skonsamt för ekonomin, utan det är sannerligen skojigt att förfina sin egen produkt. Att brygga vin är en riktigt angenäm hobby.
Många ägnar sig åt kokkonst i alla dess former idag, och till goda rätter avnjuts vin. Men det används dessutom i tillagningen. Dock har många resonerat att det stundtals är för dyrt att använda för mycket vin i maten. Men poängen är att när man brygger eget vin hemma så finns det givetvis mer svängrum att hälla i mer vin i maten med tanke på att en flaska blir betydligt billigare än en flaska i handeln. Man behöver inte fundera så mycket för att använda några flaskor vitt att koka fisken i. Eller varför inte en stänk nyponsherry till såsen. Möjligheterna tycks vara oändliga.
Ett bra tips som Erlandsen ger i sin bok är att gå samman flera människor i bryggarlag. Det kan bli ett utmärkt tillfälle att träffas och umgås, och hjälpas åt och byta erfarenheter sinsemellan.
Därjämte ger Erlandsen tips om att noga planlägga vinprocessen. Det är centralt att skriva ner alltsammans som ska användas och granska att den utrustning som ska användas är ren och fungerande. När man väl har kommit igång och upptäcker att någonting saknas så kan det ju bli tämligen förargligt. Att ställa upp ett detaljerat arbetsschema är att föredra. På så vis kommer allt komma i rätt ordning.
All utrustning som ingår i vinbryggningen har vanligtvis någon form av bruksanvisning. Läs dessa noga för att spara många misstag. Dessvärre är det flera som läser bruksanvisningarna först efter bryggningen för att granska vad som eventuellt gick fel.
En annan mycket väsentlig del i processen är att skriva upp allt som tillsätts och när i processen det äger rum. Om någonting skulle bli problematiskt i processen så är en bryggjournal utmärkt för att lokalisera vad som möjligen kan ha gått fel. Länk till mer info Absinthglas
En bryggjournal kan så klart funka åt andra hållet. Har man lyckats brygga ett helt utomordentligt vin kanske man gärna vill brygga det på nytt.