Mossor och lavar
Mossor och lavar är ett par stundvis till synes identiska växter, men de skiljer sig åt på många olika sätt. Båda kan växa på sten och har inget rotsystem samt tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar även likheterna slut.
Mossa trivs på platser med mycket fukt och helst skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är mestadels gröna i färgen och suger upp vatten och näringsämnen med stöd av porer i sina bladliknande utskott eftersom de inte har adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor använda rotliknande utskott som förankrar växten med underlaget.
Mossa växer i marker som är fattiga på näring, sura och blöta, t.e.x. illa skötta trädgårdar. Mossa är under normala omständigheter – med god dränering, bra pH-värde och redigt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.
Mossa kan i regel klara att bli uttorkade under längre perioder, och när det åter blir vått och fuktigt så kommer mossan att föröka och sprida sig. Mossa trivs även att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel samt skiffer, vilket medför att de kan börja växa på taket.
Det är angeläget att man håller efter sitt hustak för att mossa inte ska börja växa på det då det leder till att fukt hålls kvar på taket och i minimala materialsprickor. När vintern och kylan därefter kommer, kan det resultera i att takpannorna spricker och man får fuktskador och mögel på vinden och resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa samt väggmossa.
Lavar däremot, växer gärna på torra samt soliga ställen. De är en symbios av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att uppgå till stomme och beskydd åt algen samt att suga upp näring och vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Normalt är lavar grå till färgen, men massor andra färger finns.
Lavar saknar stam, rotsystem samt blad och suger upp vatten och näring ovanifrån och de är oerhört känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga problem att bestå totalt i frånvaro av vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i olika maträtter, bland annat sallader.
Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark samt jord, men de kan också florera tillsammans med örter samt mossor. En del lavar växer på trädstammar och får då sin näring från vatten som sipprar över växten. Det innebär en långsam tillväxt för laven. Klicka här genast för mer information
Andra lavar växer över stenar och utsöndrar då diverse syror som långsamt löser upp stenen och utsöndrar diverse mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det handlar om lavar är stundtals komplicerad, med tanke på att det i själva verket rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet samt utseendet skänker laven sitt namn och det är främst svampen som avgör på vilket vis laven växer samt hur den ser ut.
Mossor och lavar är alltså ganska vitt skiljda, när man ser lite närmre på det! Vill man ta bort mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.
Vill du ha hjälp när inkassobolaget ej visar god inkassosed?
Ibland kan man råka ut för inkassobolags fordringsanspråk trots att det inte är rätt. Det kan handla om att den påstådda gäldenären fått en bluffaktura . Ifall man misstänker att man utsätts för en bluffaktura och inkassobolaget ändå vill begära in pengar utan undersökning så bryter det mot god inkassosed. Det är angeläget att inkassobolaget ska kunna besvara frågor gällande fordringsanspråket.
Ifall svar uteblir vid upprepade kontaktförsök så finns det möjlighet att inkomma med ett klagomål till Datainspektionen. Dock måste man hela tiden beakta att Datainspektionen aldrig agerar representant i tvister, vilket innebär att de bara har tillsyn över inkasobolagen för att kontrollera att de följer inkasolagen och att god inkassosed uppfylls. Men Datainspektionen avgör alltså aldrig några tvister.
Den som anmäler ett inkassobolag som bryter mot god inkassosed behöver inte nödvändigtvis göra det för sin egen sak skull utan kan anmäla mot bolaget över lag. För att Datainspektionen effektvit få bättre kontroll är de tacksamma för de förslag och klagomål som skickas in från allmänheten. Myndigheten avgör dock på egen hand om tillsyn är en åtgärd att initiera. Därmed finns det ingen plikt för Datainspektionen att påbörja ett tillsynsärende oavsett om det finns klagomål som grund.
När man skriver ett klagomål som ska förmedlas till Datainspektionen så finns egentligen inga konkreta regler för hur klagomålet ska framföras. Dock föredrar Datainspektionen att klagomålet sker skriftligt.
Generellt gäller att det är bra att vara så saklig som möjligt i klagomålet och förtydliga missnöjet och upplysa vad som hänt och när. Det är alltid bra att bifoga kopior, bilder, utskrifter m.m. för att skänka extra fördel åt sin sak.
Ett klagomål som skickas in till Datainspektionen kan bli en offentlig handling. Så länge uppgifterna i klagomålet inte skyddas av sekretess kan alltså vem som helst ta del av vad som skrivits. Det är dock möjligt att vara anonym om man skickar klagomålet brevledes utan att meddela de egna personuppgifterna.
Utifall Datainspektionen anser att klagomålet är tillräckligt välgrundat så kan de initiera ett tillsynsärende. Oavsett vilket utfall ärendet får så kommer Datainspektionen alltid återkoppla med svar.
Det är i huvudsak när Datainspektionen bedömer att allvarliga brister föreligger som tillsyn inleds. tillsynsmyndighet inkassobolag När Datainspektionen meddelar att någon vidare granskning inte kommer ske så betyder det inte per automatik att de tagit ställning utan att ärendet inte prioriteras av de som inkommit. Informationen i ett avvisat klagomål kan dock komma att användas vid senare tillfälle.
När man skickar in sitt klagomål är det relevant att det omfattas av de lagar som Datainspektionen har tillsyn över.