vinbryggning
Testa dig fram i vinbryggningen bland alla frukter och bär
Frukter och bär ska behandlas på rätt sätt i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som verkligen rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man bör gå till väga.
I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär alternativt frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.
Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man införskaffa en äppeldelare som funkar utmärkt för att dela äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna rikligt med fruktrester och jäsningen som krävs är ca 3-4 dygn.
Erlandsen tar naturligtvis också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera bort blad och även dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.
Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att göra Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.
Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går därför självfallet att göra gott vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla alternativt träiga kan vinet få en besk smak som inte är önskvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. framställa vin hemma.
Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ungefär 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därpå ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll försiktigt och utförligt över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats följa med. Sedan tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.
Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de äger en enorm aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att till exempel få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det itu och spola med varmt vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.
En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det innebär att bären sväller nästan 4 gånger sin torkade storlek. Processa dem därför inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli cirka 2-5 liter vatten.
Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går även att finna i butiker på nätet.
Det går också helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska således undvikas. Vad gäller must så ska det jäsa drygt 2-3 dagar före socker tillsätts.
Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar oftast rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs således för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.
Ett övrigt exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft
För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att framställa vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas separat.
Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller ihop, vilket oftast tar cirka 3-5 minuter.
Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten i enlighet med recept.
Egen vinbryggning
Vinframställning hemma har hastigt blivit allt mer populärt. Mycket tack vare att produkterna har utvecklats och utrustningen blivit bättre.
Processen som genomgås påminner i det stora hela om den traditionella vinframställningen. Dock så tillåts vin i den traditionella bemärkelsen enbart kallas vin ifall det framställs på vindruvor, enligt EUs definitioner. När det beträffar vinframställning hemma så experimenteras det väldigt ofta med olika slags bär och frukter.
Likt den traditionella vinframställningen så är det centralt att hålla en god hygienisk standard. Minsta förorening kan få stora konsekvenser för smaken på vinet. Det är inte bara utrustning som ska vara rent – därtill är det viktigt att vattnet som används till bryggningen är ordentligt rent. Gert Strand AB säljer allting från färdiga vinsatser till diverse tillbehör som kan underlätta och förädla hemmaframställnigen. Bland annat säljer företaget så kallat aktivt kol som är helt utmärkt till att förädla vattnet innan bryggning.
Fördelen med att köpa färdiga vinsatser är att alla nödvändiga instruktioner finns. Och det är inte överdrivet besvärligt att lyckas med vinsatsen om instruktionerna följs utförligt.
Men att framställa en helt egen vinsats öppnar upp för att prova med varierande bär eller frukter och experimentera med annorlunda jäst. Därtill kan olika jäsningstider resultera i markanta smakskillnader.
En god utgångspunkt är att använda sig av en brygghink som rymmer ca 30 liter. Det är viktigt att den är utrustad med ett vattenlås som är placerat vid gummit på hinklocket. Skummet som bildas under jäsningen de första dagarna kan pysa via vattenlåset ifall hinken är för liten.
I första skedet förjäser man vinet och därefter ska det tappas om, och då behövs en större jäshink. Därjämte behövs en sughävert för att tappa vinet från en hink till en annan. hydrometer.
En absolut essentiell attiralj är oechslemätaren som är till för att mäta upp sockerhalten i vinmusten som bildas under förjäsningen. Ett mätglas är även nödvändigt och bör vara tillräckligt stort att oechslemätaren ryms. En lagom storlek på mätglas brukar vara 100 ml. Tänk på att det inte jämt är sockerhalten som genererar utslag på flytvikten. Olika bär och frukter utgörs av varierande mängder extraktämnen som i sin tur kan variera utslaget.
Glöm inte att ta fortsatta prover av vinet med hjälp av oechslemätaren under bryggningens gång. Ett tips är att mäta upp ungefär tre deciliter vin i ett litermått och fylla upp 100 ml med hjälp av mätglaset och sänka ner oechslemätaren – läs av värdet. Notera alla uppgifter och för in dem noggrant i en bryggjournal. Att inte ha koll på processen riskerar oväntade överraskningar i slutändan. Smaka således av vinet ofta och länge i munnen.
Innan vinet är färdigt ska det stå i jäskärlet drygt 2-4 veckor. Tiden kan skifta beroende på sockerhalt, vilken jäst som används m.m. När jäsningen är klar så kan vinet med fördel tappas om och filtreras ännu en gång.