Dikväveoxid är en mix utav kväve samt oxygen. Ett andra beteckning för dikväveoxid som flera säkert känner till, är lustgas och det är inte en brännbar gas.

Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte också syrgasen året innan.

Dikväveoxid innehar ett mycket stort användningsområde, som bland annat i vården vari den används som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden används den även i så kallad gräddsifoner som man kan finna i annorlunda kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som vispar grädden i en behållare till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk alster som nyttjas för att fixa vispad grädde till allehanda, såsom bakelser och i kokkonst. Det finns flertal annorlunda produkter som kan används för att vispa grädden som man behöver, bland andra finns en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bli luftig, men den kan också lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Du ska aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir tunn samt torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när man vill vispa grädde, lägger man främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därnäst skruvar du på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det bara att trycka på handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu kommer grädden att anlända ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bli lätt absolut som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en fastlagsbulle. Grädde kan användas i olika områden, som i fika och varm choklad koppar, men också i matlagning samt bakning. Grädden nyttjas mestadels som en perfekt garnering på pajer.

Det är även flera som innefattar grädde i sin GI föda recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland annat i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej skall skikta sig. Detta gäller bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den ej homogeniseras. Att den inte behöver homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde har stora fettdroppar som har kapaciteten att anknyta luft till en stark skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon samt en patron som innehåller dikväveoxid.

Det finns flera sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det finns även de som har lägre. Bland annat finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.

Dikväveoxid är ett drivmedel till gräddsifoner och finns i de gräddpatroner som säljs till var sifon.

Dikväveoxid

Dikväveoxid eller även kallad lustgas är en färglös gas med en sötaktig smak. Lustgasen upptäcktes för första gången av en man vid namnet Joseph Priestley år 1773. Han var även känd för att ha upptäckt syrgasen cirka ett år innan. Lustgasen användes som ett berusningsmedel av flertal, det var ett sätt att förlusta sig på olika fester.

Men under år 1844 började man använda dikväveoxid till medicinska ändamål, en utav den första registrerade användningen utav lustgas var utav tandläkaren vid namnet Horace Wells, som brukade det för att bedöva sin bedröva från att få en visdomstand utdragen. Efter Horace började allt flera tandläkare att begagna metoden av lustgasbedövning som visade effektiva resultat.

Numera nyttjas dikväveoxid i patroner som är ett drivmedel till gräddsifoner. De får ens grädde att bli luftig samt perfekt vispad.

Gräddsifoner

Gräddsifoner innehar funnits länge ute på marknaden, men den första versionen av sifoner kallades för sodasifoner. Dessa användes för att anordna bubbelvatten i flaskor. Numera finns kolsyrat mineralvatten i flaskor överallt i annorlunda affärer, tack vare detta är de mindre populära nu, men det säljs ännu produkter som Sodastreamers för de som vill ha att fixa kolsyrat vatten i hemmet när de känner för det.

Men bland de sifoner som är på marknaden idag är gräddsifoner bland de populäraste och nyttjas runt om i olika restauranger och konditorier. Att begagna en gräddsifon stöder en att få en perfekt vispad grädde som man kan begagna till diverse kokkonst samt semlor som en fastlagsbulle.

Gräddsifoner är enkla att begagna för den som innehar bestämt sej för att inhandla en. Totalt enkelt utgör en gräddsifon av en burk, handtag och patroner fyllda med dikväveoxid. För att börja vispa sin grädde som man köpt i en utav flera mataffärer som finns tillgängliga, är det bara att fylla sin behållare med grädde. Därnäst tar man en utav de lustgaspatroner man innehar och skruvar den på sifonen. Man kan köpa lustgas patroner via internet. När detta är avklarat är det blott att pressa handtaget och låta grädden komma ut från behållare och blandas med gasen från patronen. När dessa blandas vispas grädden och förvandlas till en lätt skum form.

Bortsett från att gräddsifoner fixar en perfekt vispad grädde, kommer denna alster även med flertal andra positiva egenskaper som att den kan lätt deponera grädden man har just vispat. Detta är exklusivt tack vare att de andra val när man vill vispa grädde, såsom valet utav en elvisp ej kommer att förvara vispgrädden man just fixat. Utan det handlar mestadels att man har kvar grädde efter ha t. ex. tillverkat GI mat samt lägger det i en bunke där den vanligtvis är att torka eller bli vattning. Gräddsifonen förvara vispgrädden i sin slutna burk och stå sig den perfekt för nästa användning.

Grädde

Grädde är en vattenemulsion utav fetter som kommer ifrån vanlig mjölk från kossor. När man talar om vispgrädde handlar det om grädde som har en fetthalt som ökar över 40 %. Om grädde innehar en fetthalt som är under 40 % ska den homogeniseras. Homogenisering är nödvändigt för att grädden inte skall skikta sej.

Grädde blir lätt och redo för användning direkt med hjälp utav en gräddsifon och patroner fyllda med dikväveoxid.