Dikväveoxid används i patroner till gräddsifon
Dikväveoxid är en mix utav kväve samt oxygen. Ett andra beteckning för dikväveoxid som flera säkert känner till, är lustgas och det är inte en brännbar gas.
Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte också syrgasen året innan.
Dikväveoxid innehar ett mycket stort användningsområde, som bland annat i vården vari den används som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden används den även i så kallad gräddsifoner som man kan finna i annorlunda kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som vispar grädden i en behållare till gräddsifonen.
En gräddsifon
Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk alster som nyttjas för att fixa vispad grädde till allehanda, såsom bakelser och i kokkonst. Det finns flertal annorlunda produkter som kan används för att vispa grädden som man behöver, bland andra finns en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.
En gräddsifon kan fort få din grädde att bli luftig, men den kan också lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Du ska aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir tunn samt torr.
Gräddsifoner består av en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när man vill vispa grädde, lägger man främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därnäst skruvar du på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det bara att trycka på handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu kommer grädden att anlända ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bli lätt absolut som grädde ska vara.
Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en fastlagsbulle. Grädde kan användas i olika områden, som i fika och varm choklad koppar, men också i matlagning samt bakning. Grädden nyttjas mestadels som en perfekt garnering på pajer.
Det är även flera som innefattar grädde i sin GI föda recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland annat i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.
Grädde
Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej skall skikta sig. Detta gäller bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den ej homogeniseras. Att den inte behöver homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde har stora fettdroppar som har kapaciteten att anknyta luft till en stark skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon samt en patron som innehåller dikväveoxid.
Det finns flera sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det finns även de som har lägre. Bland annat finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.
Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.