Den genomsnittliga takt som fel inträffar kan uttryckas som MTBF.

I motsats till den felfrekvens som mäter antalet fel per tidsenhet, mäter MTBF det kumulativa antalet fel i en ansamling pipetter under en tidsperiod för att avgöra den genomsnittliga tid som förflutit mellan fel.
På grund av detta är MTBF och felfrekvens inverser till varandra: en hög MTBF baseras på en låg felfrekvens.
En hög MTBF är önskvärd eftersom det innebära att risken för en bestämd pipett innehar misslyckats är liten.

Med assistans utav MTBF, kan man förutsäga hurdan länge en pipett kan förväntas bibehålla grundlighet och precision.
MTBF för enskilda pipetter kan fluktuera ordentligt avhängig på en rad faktorer.
Till exempel kommer en pipett som används dagligen misslyckas snabbare än en pipett som nyttjas mindre ofta.

Dessutom kommer provar av kemiskt aggressiva eller korrosiva prover oxå att avta MTBF.

Ett sätt att avgöra MTBF, är att efterspana en grupp pipetter tills var en innehar misslyckas, bestämma hurdan lång tid det tar för varje pipett misslyckas.
Medelvärdet av alla fel tiden är MTBF för den specifika gruppen utav pipetter.

MTBF kan även bestämmas matematiskt, med användning utav formeln nedan:

t är tiden efter den senaste kalibreringen,
% Misslyckades är den kumulativa andelen pipetter befunnits ha misslyckats sedan den senaste föregående kalibreringen.

I dessa exmpeldata misslyckades totalt 27, 3 andel utav pipetterna på eller före sex månaders intervall.
Med användning av ovanstående ekvation för t = 6 och % misslyckades = 27, 3, är MTBF beräknat vara 18, 8 månader.

Mål Pålitlighet Grad:

Aktuella bästa bruk för pipett förvaltningen är att skapa målnivåer pålitlighet vid 95 andel eller högre.
Detta innebära att om omkalibrering eller verifiering kommer minst 95 andel utav pipetterna hittas för att vara verksamma inom fastställda toleranser, med bara 5 procent som genererar felaktiga resultat.

Vid bestämning utav en önskad målnivå pålitlighet, element som tolkning precision misslyckades effekterna utav pipetter för testresultat, rättslig försvarliga resultat samt produktion beslut om utsläpp är viktiga.
Enhetlighet med aktuell riktlinjer kan oxå tillämpas.

När det uppsatta målet för tillförlitlighetsnivå för ett laboratorium samt MTBF för denna typ utav pipett bestäms, kan därnäst formel användas för att identifiera den optimala kalibreringsfrekvensen:

Cal_Interval är kalibreringsfrekvens i år behövs för att uppnå den nivå målet
tillförlitlighet MTBF är tiden före misslyckande i år
In är den naturliga logaritmen
TRL är det önskade målet tillförlitlighetsnivå i procent
Som ett exempel, när ett laboratories önskat mål för tillförlitlighetsnivå är 95 andel samt MTBF är ett par år, är den beräknade kalibreringsintervall 0, 103 år, eller var 5, 3 vecka.

Optimal kalibreringsfrekvens

När etablerade TRL för ett laboratorium samt MTBF för pipetten prestanda bestäms, kan denna nummer nyttjas för att identifiera den optimala kalibreringsfrekvens.

Gemensamma MTBF siffror samt målnivåer pålitlighet kan plottas som laboratorier kan använda för att avgöra optimala justering frekvenser.
Antag att de sökta tillförlitlighetsnivå är en bransch bästa praxis 95 andel samt MTBF är två år.

Att fastställa lämplig kalibreringsfrekvens, följer linjen indikerar MTBF på ett par år i diagrammet tills den möter 95 andel nivån på Y-axeln.
Analog prick på X-axeln visar den önskade kalibreringsintervall, som i detta fall, är emellan fem samt sex veckor.
Därför kontrollerar dessa pipetter minst var 5-6 veckor så att de skall uppnå den etablerade pipettens avsikt om prestanda kvalitet.

Quality Control Principer:

Som samtliga precisionsinstrument för laboratorier skall mekanisk influens på pipetter bli föremål för principer för kvalitetskontroll.
Absolut som behövs för spektrofotometrar och saldon skall pipetter kalibreras regelbundet för att verifiera prestanda.

Desto oftare pipetter kontrolleras (kalibrering eller verifiering) utförs, kommer de för dåligt fungerande pipetterna upptäckas samt tas ur drift.
Omvänt, ju längre en defekt pipett kvarstår i tjänst, desto flesta förpliktelse innebär detta.

För det första är det viktigt att laboratorierna definierar enhetens bakslag.
Under kalibreringen är den vätskevolym utmatas utav pipetten som prövas jämförs mot en klass samt avvikelsen från denna standard mäts. Prestanda utanför acceptabla gränser definieras som bakslag.

Dagens elektroniska pipetter är komplexa, att tro sig på ett antal interna komponenter för adekvat verkan är skadan mestadels inte synlig för ögat eller klar igenom känslan utav pipettens åtgärder.

Detta heter för en tyst pipett misslyckande.

Tysta mekaniska fel kan ta många former, från felaktig smörjning, för täta alternativt o-ring läcka, skador på axeln vari den tätar med spetsen, korrosion av kolven och föroreningar från de pipetterade materialen använts.
Dessa fel kan vara mycket skadliga om operatörerna omedvetet använder dåligt fungerande pipetter i kritiska analyser, diagnostiska tester och experiment.

Medans pipett underhåll ska utföras på en regelbunden tidtabell samt kan korrigera de ovannämnda orsakerna mekaniska fel, visade bestyr som samlats i ett laboratorium vari pipetter var flitigt använda att den tid som förflutit efter en pipetts sista underhåll ej påverkade sannolikheten för att det ej i nästa skede.

Andelen pipetter som misslyckades var månad för de sex månaderna emellan kalibrering intervaller.

Det finns ett par viktiga slutsatser som kan dras av dessa data.
Det första är felfrekvensen relativt konstant: det ökar inte var månad som man kan räkna med sig att göra.

Övriga, i tillsammans sett misslyckats omkring 27 procent av de övervakade pipetter någon gång under denna halvår cykel.
Också nyligen underhållna kan de ej garantera att alla pipetter fungerar skönt, och laboratorier borde förvänta sig att ett litet antal pipetter misslyckas under mellantiden emellan kalibreringar.

De data som presenteras visar en förhållandevis beständig felfrekvens som antal månader som förflutit mellan justering cykler.

Detta innebär att också nya underhållna ej provningsresultatens att alla pipetter fungerar skönt och att laboratorierna skall räkna med några pipetter misslyckas under tiden mellan kalibreringar.

Ännu mer alarmerande är att bara 10 procent utav pipett misslyckanden beror på vanligt nötning element såsom användningsfrekvens och tid sedan senaste underhållet.

Å andra sidan, 90 andel utav misslyckanden är slumpmässiga och oförutsägbara, som bero av händelser som olyckor alternativt beroende.

Till exempel kan kolv korrosion eller ett för tidigt tätningsproblem uppstå om en operatör oavsiktligt drar fluid in i kroppen utav pipetten.

Dessutom, om operatören lägger pipetten nedåt medan viss vätska ännu finns kvar i spetsen, kan vätskan strömma opp inne i skaftet samt förorena tätningar och ringar.

Lösning: regelbunden kalibrering samt kontroller av Pipetters funktioner

För att ersätta risken samt effekterna av toleranser utanför pipetternas och att snabbt känna igen dem som bakslag, ett jämnt kalibrerings program och verifiering kontroller måste genomföras.

Kritiskt för ett effektivast kalibreringsprogram är den takt vid vilken kalibreringar utförs, och den optimala frekvensen beror på därnäst faktorer:
Läs vidare i del 3.