Har din källare invarderats av mögel?
Det är någorlunda typiskt att mögel kan angripa källare. Det finns diverse orsaker till varför mögel tycks trivas i just källare, utöver badrum och vindar. En typisk anledning till varför mögel nu plötsligt angriper utrymmen och hus som förr varit skonade är att många äldre hus har blivit renoverade utan att därefter skydda utsatta ytor med hjälp av Tvärstopp.
Att renovera ett äldre hus för att dra ner energiförbrukningen är både bra för miljön samt för plånboken, i det långa loppet. Flera äldre hus värmdes tidigare upp med oljepanna, som vanligtvis stod i källaren och då gav upphov till extra värme i detta utrymme. Därtill var dessa hus ofta dåligt isolerade, särskilt när det gällde källare samt husgrund, då speciellt ifall huset har krypgrund.
Denna kombination av uppvärmning samt illa isolering är dyr och inte särskilt klimatsmart, med tanke på all olja som förbrändes utan att energin faktiskt blir till någon nytta. Det finns dock en poäng, även om den eventuellt snarare är en lyckosam biprodukt än själva grundidén.
Det är att i och med att huset är oisolerat och värms upp från en punkt bildas det ett naturligt luftflöde i huset, det ventilerar således relativt effektivt ut fukt som annars skulle bli kvar i bland annat källaren och där orsaka mögel samt övrig mikrobiell påväxt.
När man tilläggsisolerar dessa grunder är det lätt att det blir för välgjort och för nära. Lägg därtill att man byter värmekälla till kanske fjärrvärme, så försvinner värmespillet i källaren. Kvar får man en fuktigare, dåligt ventilerad källare – en perfekt grogrund för mögel.
Mögel känner man igen på en karakteristiskt illa lukt; det luktar unket samt gammalt trots att det inte jämt växer på en synlig plats. Mögel växer helst på organiskt material, alltså exempelvis allt från trä till mat. Det kan dock också växa på oorganiska material, så som kakel och betong ifall det är smutsigt, helst belagt med jord och damm.
Mögel kan se ut på diverse sätt, men typiskt är antingen svarta små prickar vid svartmögel alternativt en luddig massa som helst är vit eller grå. Andra färger finns förstås, det beror helt på vilken sort möglet tillhör.
Ifall man har mögel i källaren kan det spridas även till bodelen. Vissa mögel producerar farliga mykotoxiner vilka kan ge diverse symptom ifall man vistas i samma miljö. Det kan vara allt från irriterade luftvägar till allvarliga sjukdomar. Man har även kommit fram till att mögel kan orsaka trötthet eftersom hosta samt andra symptom på irriterade luftvägar kan ge svårigheter att sova.
I källare är ett bra vis för mögelsanering att använda sig av foggingmetoden. Denna metod går ut på att man med hjälp av en speciell foggingapparat som värmer upp ett mögeldödande medel så att det bildas ånga. Vill ni veta mer Klicka Här Denna ånga har lättare att tränga ner i porösa material, så som betong, men är också bra därför att komma åt svårtillgängliga platser.
Foggingmetoden ska kombineras med avfuktning samt genomgång av ventilation och dränering av källaren. Detta för att möglet inte ska komma åter. Mögel beror nästan alltid på att ett utrymme är för fuktigt och det gäller följaktligen att bli av inte bara med den synliga svampen utan även fukten. Gör man så kommer fukt samt mögel i källaren inte återkomma.
Mossor och lavar – två väldigt lika växter
Mossor och lavar är stundvis oerhört lika varandra till utseendet – det finns underarter av bägge som är snarlika varandra både till färg samt form. Men skenet bedrar, det rör sig om två vitt skilda växter, som kan klara av olika förhållande och som är känsliga för annorlunda saker.
Lavar är faktiskt inte en växt per se utan en symbios mellan en svamp och en alg alternativt cyanobakterie. Svampen innebär stomme samt skydd för laven, genom sina hyfer. Den tar upp vatten och näring som är löst i regn och övrig nederbörd. Vid utdragen torka skyddar den också algen från uttorkning. Algen i sin tur bidrar med att alstra energi med hjälp från fotosyntes.
Det finns cirka tvåtusen skilda sorters lavar i Sverige och den vanligaste färgen är grå, trots att det finns en uppsjö varianter med alla möjliga nyanser, exempelvis klargul eller brinnande orange. De flesta lavar vill växa i miljöer som är torra och ljusa. Det finns emellertid undantag även för det – det finns en art som växer på klippor under vattenytan! Klicka här för mer information
Lavar växer helst på stenar och träd. De arter som trivs på sten utsöndrar ämnen som långsamt bryter ner underlaget och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Lavar saknar stam, rotsystem och blad. De byggs upp av svampen som skapar ett yttre skikt. Strax under det finns algen. Stundtals är svamp och alg blandat genom hela den inre delen av laven, det som kallas märgen.
De vanligaste lavarna är renlav och islandslav. Lavar kan användas inom många områden. Det finns traditioner kring att addera islandslav i sallader, och man har under historien haft lav i brödbak. Somliga lavar kan man med största fördel nyttja för att växtfärga garn och då få mustiga, vackra naturfärger. Det finns alltså mycket man kan åstadkomma med lavar, om man endast vet vilken art det är man har, och vad man ska göra.
Mossor är växter som vanligtvis är gröna till färgen och som trivs på platser med skugga samt fukt. De växer framförallt på marken, men även på sten, betong, tegel, skiffer, asfalt och eternit. Detta medför att mossa emellanåt gillar att växa på hustak.
Mossa saknar rotsystem med har istället korta rottrådar som förankrar växten med underlaget. Dessa mosstrådar saknar möjlighet att suga upp vatten och näring. Istället sker upptag via de bladliknande utskotten, genom porer som ständigt står öppna.
När mossa växer på takpannor växer de vanligen in mellan takpannorna och då vintern och kylan anländer leder det till att vattnet i mossan fryser och utökar vilket innebär att takpannorna går itu. Det är för den skull angeläget att man inte låter mossa vara kvar om det har börjat växa på taket, utan man tvingas ta bort det för hand, inte använda bekämpningsmedel då dessa kan missfärga takpannorna.
Mossa är emellanåt också ett problem i gräsmattan. Oftast beror mossans herravälde på att det är bristfällig dränering, inte bra gödslat och/eller alldeles för surt i gräsmattan för att gräset ska må väl. Det bästa är då att ordna de nämnda tre sakerna innan man vräker över en massa bekämpningsmedel, så som mossa gti samt järnsulfat. På vissa platser kan mossa vara väldigt bedårande eftersom det vanligtvis bidrar till en lummig grönska.
Det är alltså inte bara dåligt med mossor och lavar, tvärtom, de är både fina och kan vara mycket användbara! Vill man ha undan dom är det lättast med Fulstopp – också i gräsmattan.