Se till att du känner till hur man pipettera redigt.

De viktigaste reglerna att följa är:

Pipettera med en maklig, mjuk rörelse Håll pipetten vertikalt när man drar upp fluid
Bara doppa spetsen något vid tömning utav vätska – eljest kommer du belägga utsidan av spetsen med fluid, som kommer att överföras tillsammans med volymen därinnanför pipetten.
När dosering utav vätskan, håll pipetten vertikalt men hålla sidoväggen det mottagande kärlet i 45 grader.
Pipettera mot sidoväggen alternativt i vätskan som allaredan är vari.

Testa hurdan bra man är.

Avsyna riktigheten av din pipettering igenom dispensering 100 mikroliter på en fin våg.
Massan utav droppen du gör borde vara cirka 0, 1 g.
Tillverkar idag detsamma 10 gånger och anteckna massorna man får.
Om variationen är mesta än / – 0, 5% måste du antingen byta ut pipett eller så du ska man öva mer!

Vet knepen som ökar din grundlighet

Förvätning.

När du tömmer vätska från pipetten så finns en beläggning av är kvar på bra, vilket tillverkar tömda volymen något kortare tid än den bör vara.
Förvätning av spetsen före du pipetterar avhjälper detta.
Bara dra opp vätskan i din pipett samt töm den sedan tillbaka till den ursprungliga kärlet.
Beläggningen är nu på bra så när man nu avvika upp vätskan åter och fördela det i det mottagande kärlet, kommer noll utav den ta vägen förlorad mot vätning.
Detta rekommenderas endast för större volymer än 10 mikroliter.

Omvänd pipettering är en bäst teknik för pipettering utav viskösa vätskor eller flyktiga lösningsmedel.
Tryck kolven ner till utrensningsläge (den andra hållplatsen) och avvika opp vätskan.
Det finns alltför mycket vätska i spetsen vid denna punkt, men när vätskan töms genom att trycka kolven till den aspirationsposition (första stoppet), är den tillägg vätskan kvar i spetsen.
Med denna förfarande är spetsen “automatiskt” i förväg vätt men den mer vätskan stöder också vid pipettering flyktiga lösningsmedel alldenstund en del av lösningsmedlet kommer att tendera att dunsta bort till luftkudden.

Ta omgivningstemperaturen i hänsyn.

Din pipett har kalibrerats vid rumsvärme.
Om man jobbar vid en annan värme (t. ex. i ett kyligt rum) kommer din pipett ej att fördela de visade volymerna.

Ta provtemperaturen i beaktande.

I en härförleden Nature Methods publicering, observerade Millet samt Barthlen ett märkligt fenomen att när de behövde pipettera kalla prover, den första dispenserade volymen var alltid är mesta än väntat, men efterföljande pipettering med samma tagg gav korrekt volym.
Detsamma gällde för varma tester, bortsett från att den första dispenserade volymen var mindre än väntat.
Deras lösning var enkel – dosera den första volymen tillbaka till den ursprungliga kärlet, sedan börja pipettering.

Begagna en förnuftig pipett för den volym du önskar inneha. Riktigheten i din pipett minskar när dispenserade volymen närmar sej minsta pipetten kan hantera.
Så för dispensering 15 mikroliter, exempelvis, skulle en 1 ml pipett vara hemskt, en 200 mikroliterpipett ej så bäst samt 20 mikroliterpipett ideal.

Använd den största möjliga volym.

Stora volymer är lättare att pipettera noggrant än små.
Säg att du utför en analys vari man måste noggrant pipettera 5 mikroliter.
Pipettering 5 mikroliter absolut är ej lätt och kommer antagligen i hög grad tillföra statistiska fel i dina konklusion.
Däremot, om du utspäder förrådslösningen 10 gånger och pipetterade 50 mikroliter, skulle detta vara mycket mer exakt, som ger dej mycket snävare felstaplar.

Samt till slut, så här gör du för tillgängliga maximalt noggrannhet.

En analysvåg är mer absolut än någon pipett.
För maximal grundlighet, begagnad din pipett för att mäta upp den volym du ska, men gör det i en tarerad behållare på en våg.
Sedan beräknar du det verkliga pipetterade volymen från massa (volym = massa / densitet).
Givetvis funkar detta endast för lösningar av bekant densitet – men för vattenlösningar, som har en densitet utav 1, är detta ej ett bekymmer.

Titrering är en analysmetod som innehar ett nära släktskap med pipettering, som gör att man kan avgöra den exakta slutpunkten för en gensvar och därför den exakta mängden reaktant i titreringsflaskan.

Byrett är en apparat bestående utav ett smalt, graderat glasrör med en glas- eller teflonkran i nedre delen, som är utdragen till en lång tagg.

Eller är nederdelen förbunden med en gummislang med en klämskruv.
I bägge fallen är det genomförbart att förlora utav fluid droppvis. Byretten nyttjas för grundlig mätning utav vätskor, särskilt inom den analytiska kemin.

Byretten innehar en extrem exakthet – en 50 cm3 byrett har en mättolerans på 0, 06 – 0, 1 cm3. Byretten är graderad uppifrån då den nyttjas för avtappning utav fluid från botten samt den avtappade mängden kan då avläsas genom vätskenivåns förändring mot skalan.

En byrett används för att leverera den övriga reaktanten till kolven och en tecken eller pH-mätare användes för att detektera slutpunkten för reaktionen.

Att göra en Titrering

Börja med att förbereda din byrett.

Din byrett bör konditioneras samt fyllas med titreringsmedel lösning.
Man bör avsyna så att det ej finns luftbubblor samt läckage, innan du fortsätter till titreringen.

Ta en initialvolym och notera den.

Innan man gör en titrering bör du räkna ut förväntad endpoint volym.

Bered lösningen som ska analyseras igenom att insätta den i en fläckfri Erlenmeyerkolv eller glas. Om provet är ett fixerad ämne, se till att det är totalt upplöst.
Lägg en magnetisk omrörare i kolven samt tillsätt tecken.

Använd byrett att effektuera titreringsmedel till i ett par ml utav din förväntade slutpunkt.
Man kommer att se att färgindikatorn växlar när titreringsmedlet möte lösningen i kolven, men innan det är färdgtitrerat går bort färgförändring när du fortsätter omrörningen.

Närma dej endpoint långsammt samt titta på färgen på ditt examination.
Begagnad en tvättflaska att spola kolvens sidor och spetsen på byretten, för att vara säker på att alla titreringsmedel blandas i kolven.

När du närmar dej slutpunkten, kan du tarva addera en delvis droppe titreringsmedel.
Du kan göra detta med en flink dragning av teflonkranen eller delvis öppna kranen och spola partiella droppar i kolven med en tvättflaska.

Se till att du vet vad slutpunkten ska se ut.
För fenolftalein är slutpunkten den första permanenta ljusrosa.
De ljusrosa tonas i 10 till 20 minuter.

Om man tror att man kan ha nått slutpunkten, kan man notera en avläsning samt lägga till en droppe.
Alltemellanåt är det lättare att anföra när du innehar gått förbi slutpunkt.

När man har nått slutpunkten, läs den slutliga volymen i byretten och notera i din anteckningsbok.

Minus den ursprungliga volymen för att bestämma mängden titreringsmedel som behövdes.
Använd denna koncentrationen utav titreringsmedel samt stökiometrin av titreringen reaktionen för att beräkna antalet mol reaktant i analyslösningen.

Titrering med en pH-mätare

Titrering med en pH-mätare följer samma förfarande som en titrering med en indikator, bortsett från att slutpunkten detekteras av en snabb förändring i pH, framför än färgförändringen på en indikator.

Ordna provet, omrörare, byrett, och pH-mätare elektrod så att du kan läsa pH och sköta byrett med enkelhet.
pH omslaget kan anlända mycket snabbt
Att ange slutpunkten absolut, anteckna pH gentemot volym titreringsmedel.