Påväxt
Mossa, en ovälkommen gäst
Mossa är närapå alltid grön, har en kort stam men saknar rötter, alternativt har mindre rotliknande blad som är förankrade i marken. Mossa får vatten av regn och fukt i angränsande miljö. Det finns drygt tjugotusen kända arter av mossa, varav ett tusental förekommer i Sverige.
Mossa
Mossa trivs vanligtvis där det finns fukt, och växten tar upp vatten med näringslösning via sporer i bladen. Flera arter, till exempel vitmossa tål långvarig torka utan att cellerna som bygger upp mossan tar någon som helst skada. Å andra sidan tycker mossa inte om kyla, som gör att växten fryser bort.
Mossa i gräsmattan är ett otyg, eftersom det är komplicerat att avverka. Det främsta man bör ta reda på när man har fått mossa i gräsmattan är varför den väljer att gro exakt där. Oftast beror det på att gräsmattan är långvarigt fuktig. En bra idé är att nyttja uppsamlare till gräsklipparen då kvarblivet gräs binder fukt mot marken och gör miljön gynnsammare för mossa. Klicka här för ytterligare info
Mossa som växer i gräsmattan är inte farligt, men ganska otrevligt. Den kväver omkringliggande gräsväxt och gräsmattan blir tråkig. Det är också en god idé att se över gräsmattans dränering då det är en typisk anledning till mossväxt.
Mossa trivs bättre i sur och näringsfattig omgivning än vad gräs gör, vilket för med sig att mossan är mer konkurrenskraftig än gräset i en sådan miljö. För att inte drabbas av mossa i sin trädgård man gödsla samt bruka kalk.
Mossa växer även på gångvägsplattor av betong, och på hustak. Mossa på tegelpannor kan vara en fara för taket. Det för att mossa medför så att taket blir fuktigt och när vintern därefter kommer kan pannorna frysa sönder. Därför är det betydelsefullt att inte låta mossa få förankring på taket.
Man kan bli av med mossa, på olika sätt. När det gäller mossa på takpannor är det mest vedertagna sättet att för hand undanröja mossan med hjälp av torrborste. Det är ett arbetsamt och farligt vis att bli av med problemet, följaktligen är mossa på takpannor något som man ska bekämpa förebyggande.
En billig och väl fungerande metod är att fästa upp koppartråd ovan hustakets högsta punkter. När det regnar fäller koppartråden ut ämnen som åstadkommer så att mossan inte kan ges grepp och börja växa. Det är dock betydelsefullt att tillägga att mossa som redan finns på taket inte kommer att försvinna om man enbart sätter upp en koppartråd. Man tvingas alltså göra det i förebyggande syfte för att det ska få funktion.
När det handlar om mossa i gräsmatta kan man bruka sig av diverse medel, till exempel mossa GTI och järnsulfat. Den billigare metoden, järnsulfat går att röra om med vatten för att ges samma resultat som mossa GTI. Järnsulfat kan man köpa på Granngården och liknande affärer.
Oavsett om man använder det dyrare alternativet mossa GTI eller järnsulfat eller det ultimata: Fulstopp, så är det viktigaste man bör fundera på att förebygga återkomsten av mossa. Gör man inget annat än använder något av preparaten så är risken överhängande att mossan kommer tillbaka redan nästa år.
För att undkomma mossa är det ultimata man kan göra att jobba förebyggande, med bra dränering och näringsrik jord med neutral pH.
Vad avses med luktsanering och hur går man till väga?
För att bli av med odörer som är elakartade kan man använda sig av en procedur som kallas luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man ska fundera på är förstås att ta bort källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan somliga odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt problem, finns det diverse sätt. Alla metoder har sina för- och nackdelar.
Luktsanering med hjälp av ozon är en generell procedur. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man bör följaktligen inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med stöd av ozon. Eftersom ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både illa lukt och åt att sanera mögel. De assisterar dessutom då man vill driva undan till exempel möss som härbärgerar i väggar och dylikt.
En annan procedur för luktsanering är via en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det bildas då hydroxylradikaler som är oerhört reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna metod är den nyaste och hittills mest effektiv. För att göra fotokatalysatorn ännu mer verkningsfull kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.
Ifall man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön medan saneringen pågår, vilket i somliga situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.
Ytterligare en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används även som saneringsmetod mot mögel samt parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för besvär man fått -, t ex en blandning vilken innehåller livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen kommer att omvandlas till alkohol vilken i sin tur avdunstar. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Det för med sig att saneringsvätskan kan tränga in på annars otillgängliga platser.
Om det inte räcker kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att döda mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig djupt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man får snarare bäst verkan om det används som komplement åt en annan metod.
Eftersom saneringsvätskor vanligen är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar fastän den fungerar så bra – ska man dock i så stor omfattning som möjligt överväga de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.