Vad avses med luktsanering och hur går man till väga?
För att bli av med odörer som är elakartade kan man använda sig av en procedur som kallas luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man ska fundera på är förstås att ta bort källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan somliga odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt problem, finns det diverse sätt. Alla metoder har sina för- och nackdelar.
Luktsanering med hjälp av ozon är en generell procedur. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man bör följaktligen inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med stöd av ozon. Eftersom ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både illa lukt och åt att sanera mögel. De assisterar dessutom då man vill driva undan till exempel möss som härbärgerar i väggar och dylikt.
En annan procedur för luktsanering är via en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det bildas då hydroxylradikaler som är oerhört reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna metod är den nyaste och hittills mest effektiv. För att göra fotokatalysatorn ännu mer verkningsfull kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.
Ifall man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön medan saneringen pågår, vilket i somliga situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.
Ytterligare en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används även som saneringsmetod mot mögel samt parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för besvär man fått -, t ex en blandning vilken innehåller livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen kommer att omvandlas till alkohol vilken i sin tur avdunstar. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Det för med sig att saneringsvätskan kan tränga in på annars otillgängliga platser.
Om det inte räcker kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att döda mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig djupt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man får snarare bäst verkan om det används som komplement åt en annan metod.
Eftersom saneringsvätskor vanligen är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar fastän den fungerar så bra – ska man dock i så stor omfattning som möjligt överväga de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.