påväxt
Fukt kan bringa negativa konsekvenser åt din krypgrund
En krypgrund kan enkelt påverkas negativt av fukt om den är ogynnsamt placerad eller om den är felkonstruerad. Det är så pass typiskt att man talar om att vartannat hus med krypgrund riskerar att drabbas av fuktskador samt mögel. Fukt i krypgrunden kan även ge upphov till dålig lukt från t.e.x. kemikalier som finns i byggmaterialet.
Krypgrunder är byggda så att det bildas en ficka mellan själva huset och marken. Vanligtvis använder man betong och lättbetong för att anlägga grunderna. Denna ficka kan antingen vara ventilerad eller oventilerad. Fördelen med krypgrund är att man kan anlägga den på berg utan att vara I behov av spränga och att man med lätthet kan rätta till sättningar genom att höja eller sänka delar av krypgrunden, mer eller mindre genom att placera in en domkraft under huset.
På sensommaren samt tidig höst, när medeltemperatur samt luftfuktigheten är som högst, är krypgrunden, likt en jordkällare, svalare än omgivningen. Detta medför att luftfuktigheten kondenseras när den kommer in i krypgrunden, precis som när det blir dagg under nätterna!
Under vintrarna torkar utrymmet i krypgrunden ut och gör så att den kan stå pall mot ytterligare en sommarsäsong med fuktigare luft. Är vintern inte tillräckligt torr, eller som fallet är i Norrland, regnfattig men oerhört sträng, är sannolikheten stor för att husgrunden inte ska kunna torka ut ordentligt. Risken för mögel och annan påväxt ökar då markant. Således ska man i preventivt syfte bearbeta alla krypgrunder med Tvärstopp, trots att man inte har eller har haft problem.
För att bli av med fuktproblem i sin krypgrund kan man gå tillväga på olika vis. Det första man ska utföra är givetvis att sanera för att bli av med mögel och illa lukt. Därpå är dränering, uppvärmning samt uttorkning av yttersta vikt. Avlägsna all jord samt mull från grundens närhet liksom byggmaterial då det funkar som fuktreservoar samt grogrund för mögel. Ersätt jorden med väldränerande material.
Att värma upp en krypgrund som är oisolerad är emellertid lite som att elda åt kråkorna, och är faktiskt en av orsakerna till varför äldre hus med krypgrund plötsligt nuförtiden drabbas av mögelproblem – det är helt enkelt för dyrt att värma upp en husgrund där värmen sipprar rakt ut. Följaktligen kan man isolera sin krypgrund. En del företag säljer specialisolering för krypgrunder. Det man vill se till, oavsett ifall man väljer en specialisolering eller en vanlig typ är att isoleringen måste funka som kondensspärr och för att minska ångtrycket på sommarhalvåret när luften är varmare.
En isolerad krypgrund är dessutom användbar eftersom den isolerar resten av huset och därmed kan sänka värmekostnaderna under vintern. Bara isolering + en behandling med Tvärstopp kan räcka som förebyggande medel ifall man bara har haft lindriga problem med mögel samt fukt. Har man däremot större problem bör man nyttja isoleringen tillsammans med en verksam avfuktare i form av en automatiskt avfuktningsmaskin, som endast startar när det behövs. Klicka för mer information
När man väljer avfuktningsmaskin är det betydelsefullt att välja rätt. För krypgrunder bör man ha en maskin som kan avfukta kalla utrymmen. Detta kan genomföras på diverse sätt, till exempel genom avfuktning via block som går i faser, en fas som suger upp fukten samt en fas som genom värmetillförsel leder ut fukten till utomhusatmosfären. Det kan även genomföras med uppvärmning, så kallad termisk avfuktning. Man värmer upp en slinga för att utnyttja fysikens lagar om att varm luft kan bära mer fukt än kylslagen. På så vis reduceras luftfuktigheten i utrymmet.
Lavar kan fördärva hustaket men på samma gång vara gott i salladen.
Det är oftast korsningar mellan sporsäcksvampar samt alger som utgör lavar. Svampens åtagande är att bistå med uppbyggnad, beskydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med sin fotosyntes och därmed med energi.
Det är i huvudsak svampen som utgör laven samt bestämmer hur den växer och ser ut. Laven innefattar överbark och underbark vilket i stort endast är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken sträcker sig utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.
Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bäst i torra samt ljusa miljöer (även om det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med stor omväxling. De förökar sig både sexuellt samt asexuellt. De flesta lavar tycker om att växa på till exempel sten. Dessa lavar avger ämnen som sakta bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgå. Vill man slippa att lavar fördärvar samt förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp alternativt avdöda pågående angrepp med Fulstopp.
Svampen som bygger upp stomme för laven utgörs i flertalet lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är mycket omfattande och utgör närmare en tredjedel av samtliga svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de därpå utsöndrar så att de kan föröka sig. Olika typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Alla sporsäckssvampar är dock inte negativa, t.e.x. jästsvampen är ju väldigt populär!
Eftersom lavar stundvis liknar olika mossor kan det ibland vara svårt att separera de tu. Om man misstänker att det växer mossa till följd av väta i ens trädgård eller annat så ska man fundera en aning till innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan behandla gräsmattan för en struntsumma med hjälp av Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och alla gräsmattans svampsjukdommar samt virus.
En del saker är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stam, blad och rot. De kan klara sig fullkomligt utan vatten och torkar då ihop och går i dvala. Mossor däremot är oftast gröna till färgen, har både oftast stam och blad samt äger rottrådar (även om de saknar faktisk rot). De växer också helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, eller mögel, i en fuktig källare än om lavar!
Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt växlande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så hotfulla för lavar är för att de inte har rotsystem och tvingas ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar leder till skador på lavens algdel. Det leder i en del fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att återställa sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande förorsakar ofta lavens död. Klicka här nu för mer info
Eftersom mögel och mossa gärna uppfattas som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som funkar som primitiva antibiotikum alternativt ämnen som kan användas åt färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav ges man olika färger – rött, orange, brun… listan kan göras lång. Inte nog med det så har lavar speciellt i svåra tider ätits. Lavar består av riklig mängd kolhydrater (upp mot 90%) och en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan även använda laven i brödbakning.
Lavar kan således vara oerhört nyttigt!