Induktionsfasen – den tuffaste samt första fasen Atkinsmetoden
Att få kroppen att hamna i ketos är Atkinsmetodens första mål och kallas induktionsfasen. För uppnå detta läge måste man i induktionsfasen inskränka kolhydratintaget till 20 gram om dagen. Dock är det tillåtet att inta obegränsade mängder av till exempel kött, fisk, ost, ägg och en del grönsaker. En allmän regel är dock att grönsakerna helst ska vara gröna till färgen och inte växa under marken. Övriga vegetabilier brukar bestå av en högre kolhydrathalt.
På det stora hela bör potatis, pasta, ris, socker, mjölk, bönor och likande föda tas bort ur kosten. Det är därjämte centralt att undvika alkohol helt å hållet i induktionsfasen, och kaffe och te bör begränsas p.g.a. förekomsten av koffein.
Induktionsfasen är tänkt att vara över raskt ifall allting går som tänkt. Det handlar om ungefär 14 dagar till dess bantaren förlorat ungefär 10 % av sin övervikt. För somliga består dock induktionsfasen både kortare och längre än 14 dagar. Länk till mer atkins Observera att längre induktionsfas än 14 dagar kan vara ansträngande för kroppen och innebära risker. Vid en sådan situation ska man alltid rådfråga en läkare.
Som komplement till kosten rekommenderas att man motionerar och att man dagligen intar multivitamintabletter. Vad gäller multivitamintabletter så är det mest en säkerhetsåtgärd med tanke på at kosten kan komma att skifta kraftigt i induktionsfasen. I induktionsfasen kan för övrigt de som tycker om ost dra nytta av fördelen att dagligen förtära upp till 110 gram hårdost.
Det har uppmärksammats bland många att man kan få kass andedräkt av en lyckad induktionsfas. Andedräkten ges då en prägel av ammoniak, men vilket enligt Atkins är ett bra tecken på att kroppen är i den optimala processen av fettförbränning, d.v.s. ketos. Andedräkten brukar i regel bli bättre när man lämnar induktionsfasen för efterträdande skede i Atkinsdieten.
Ett allmänt missförstånd gällande induktionsfasen är att den skulle utgöra hela Atkinsdieten. Det vore en alltför hård och överdriven diet som skulle vara oerhört krävande för kroppen under lång sikt. Otvivelaktigt måste man förvänta att påbörjandet av Atkinsdieten är extrem men det är dock en tillfällig men nödvändig åtgärd för att kraftfullt främja kroppens ämnesomsättning. Att försätta kroppen i ketos är i särklass den mest effektiva metoden för att fartfyllt komma igång med sin bantning.
Under induktionsfasen är det viktigt att äta regelbundet. Som mest kan man äta sex måltider per dag och som minst tre måltider. Huvudsaken är att det inte går mer än sex timmar emellan måltiderna. Men med tanke på att aptiten minskar under Atkinsdieten så måste man gradvis reglera sina måltider.
Det är oerhört viktigt att dricka mycket med vatten i induktionsfasen med tanke på att kroppen kräver mer vatten än normalt. En allmän bieffekt av att försätta sin kropp i ketos är förstoppning, vilket effektivt motverkas genom att inta rikligt med vätska. Naturligtvis är inte vilken vätska som helst att föredra. Särskilt kan nämnas att konstgjorda sötningsmedel ska användas väldigt sparsamt eller i bästa fall undvikas helt.
Mossa kan vara fint men stundvis oönskat
Mossor är det vanliga namnet för vad som nuförtiden anses utgöra en kategori växter vilken innefattar bladmossor, nålfruktsmossor samt levermossor. Mossor har existerat på jorden i 450 miljoner år och de tre skilda divisionerna är till utseendet lika varandra, men är egentligen inte så väldigt tätt besläktade med varandra som man tidigare har antagit.
Mossor är till utseendet vanligen gröna och har inget rotsystem. Det gör det möjligt för mossa att gro på till exempel stenar i skogen, och man kan notera avsaknaden av rotsystem när man lyfter på mossan som då lätt kommer av det släta underlaget. En del mossor är förankrade med underlaget genom rotliknande utskott, men de är i regel inte alls lika stadiga som riktiga rötter.
Vidare har mossa bladliknande utskott från en kort stam och ges sin näring från bland annat nederbörd samt fukt i luften. Det är alltså genom bladen, vilka har konstant öppna porer, som vatten med löst näring tas upp.
Mossa trivs att växa på fuktiga, skuggiga platser där marken gärna är för sur för att gräs inte ska vilja växa. I en väldränerad, välgödslad gräsmatta är gräset mycket mer motståndskraftigt än mossa. Det är när någon eller en del parametrar inte är bristfälliga – exempelvis vid näringsfattig jord eller fukt och övervattning som mossan klarar sig bättre än gräset.
Ibland är det lätt hänt att blanda samman mossa med lavar, då de till utseendet kan vara lika varandra. Lavar är en korsning mellan en svamp och en alg. Deras växtsätt skiljer sig påfallande från det hos mossor – de tycker om att växa på torra och soliga platser. Lavar är vanligtvis grå alternativt grönaktiga till färgen och ofta plattare än mossa.
Ett problem med mossa är när det börjar växa på taket. Mossa trivs bra på tak bestående av tegel, eternit samt skiffer, men växer också gärna över underlag av betong och asfalt. Mossa håller fukt och växer in under takpannorna vilket kan leda till att de går sönder när det blir vinter och kyligt. Om man har mossa på taket så får man nästan förvänta att man bör ta bort den manuellt en torr dag. Att använda järnsulfat på takpannor kan leda till att pannorna missfärgas.
De flesta tycker illa om att ha mossa i sin gräsmatta och ser det som ett frekvent problem. Att det växer mossa istället för gräs beror på att gräsmattan inte är en tillräckligt optimal växtplats för gräs. Ofta krävs en bättre dränering, men dessutom gödsel och ibland även kalk för att neutralisera en sur jord. Länk till mer info
Om man vill ta bort mossan är det viktigt att göra förutsättningarna så bra som möjligt för gräs att gro där. Man kan också ta hjälp av mossa gti alternativt järnsulfat, som det egentligen är, i samband med att man gödslar. Det är dock ett bekämpningsmedel och måste hanteras oerhört försiktigt. Det är betydelsefullt att man kombinerar borttagningen av mossan med gödsling av gräsmattan eftersom det kommer att ge gräset en skjuts i sin expansion, vilket i sin tur kommer att motverka att mossan inom kort kommer tillbaka.
Man kan även använda väldigt klen lösning av Fulstopp, spädning 550 ggr av Fulstopp Koncentrat. Du läste rätt – 1 liter ger 550 liter. Samtidigt försvinner alla virus, svampar som antraknos med mera. Äger Du egen golfbana så är det här tricket, i det närmaste okänt i sverige, man lägger ner jobb för hundratusentals kronor när man kan koppla sprutvagnen och fixa det hela på ett kick. Det är bensaltensiden i Fulstopp som utför jobbet, gräsmattan blir desinficerad och alla virus dör på fläcken.
Man ska dock inte frukta att mossa växer i gräsmattan, på en del ställen är det helt enkelt mer naturligt för mossor att gro än gräs och det kan då bli väldigt fina inslag i ens trädgård.