Ett typiskt missförstånd vad gäller Atkinsdieten är att man hela tiden ska hålla ett minimalt lågt intag av kolhydrater. Det är självklart korrekt att man bör äta mer fett, grönsaker samt protein, men det finns alltid en mer eller mindre mängd av kolhydrater som är tillåten i enlighet med dieten beroende på var i dietens olika faser man är.

Följ länken för mer fakta

Det är följaktligen relevant att räkna intaget av kolhydrater för att inte överskrida den tillåtna mängden. Hur mycket kolhydrater som är tillåtet inom dieten beror på hur långt man tagit sig genom de olika faserna av dieten. Intaget av kolhydrater ökas beroende på vilken fas man befinner sig i. De fyra olika faserna är:

-Induktionsfasen
-Viktminskningsfasen
-Mellanfasen
-Underhållsfasen

I induktionsfasen tillåts man äta högst 20 gram kolhydrater dagligen. I viktminskningsfasen får man förtära 40-60 gram kolhydrater dagligen. Den så kallade mellanfasen är anpassningsbar på så vis att man själv reglerar sitt intag av kolhydraterna. Men över lag äter man mer kolhydrater i mellanfasen än i viktminskningsfasen. Det viktiga är att personligen avgöra hur mycket kolhydrater kroppen klarar att äta utan att gå upp i vikt.

När man väl har funnit jämvikt vad gäller kolhydratintaget så har man nått underhållsfasen som är meningen att utgöra en fas som ska vara livet ut. Även om tanken är god kan det ske att man ibland ånyo hamnar i gamla mönster med obalanserad vikt. Det är följaktligen inte konstigt att byta mellan de skilda faserna under livets gång.

Robert Coleman Atkins heter personen som lanserade en diet under 1960-talet som fick heta just Atkinsdieten. Den innebär att fet kost och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är fattig på kolhydrater. Att lägga till fett i kosten bidrar till att man kan behålla en mer utdragen mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av personer som provat Atkinsdieten är att man inte behöver vara omätt under tiden man går ner i vikt.

Atkinsdieten består av fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, och underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten medföra att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen ska kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas ska löpa till dess att bantaren når cirka 4 kilo från sin idealvikt.

Vad gäller underhållsfasen är den avsedd att bestå livet ut. Bantaren bör fortsätta äta enligt de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas ska vara så låg som möjligt. Ifall vikten återigen ökas kan bantaren starta om från början med induktionsfasen.

I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Folk äter till exempel för mycket socker, sirap och mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar också att personer överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som bör undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör samt feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter oftast är vätskor i form av feta oljor.

Enligt Atkinsdieten är givetvis kostplanen enormt central men dieten betonar dessutom daglig fysisk aktivitet samt intaget av näringstillskott. Det är angeläget att även grönsakerna håller ett lågt kolhydratinnehåll.

Meningen med Atkinsdieten är att den ska stävja intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en procedur som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög grad frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör således av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. I själva verket är ketos en kroppslig skyddsmekanism då den hamnar i ett svälttillstånd. Bra atkinssajt

Att minimera intaget av kolhydrater har verkan på blodsockret. Det är i enlighet med Atkinsdieten viktigt att få i sig mat som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är p.g.a. en del livsmedels höga GI-värde som de ej är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för olika kostrekommendationer inom vissa dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det gäller både deras typ och mängd. Födoämne som innehåller rejält med kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.