Lavar kan fördärva hustaket men på samma gång vara gott i salladen.
Det är oftast korsningar mellan sporsäcksvampar samt alger som utgör lavar. Svampens åtagande är att bistå med uppbyggnad, beskydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med sin fotosyntes och därmed med energi.
Det är i huvudsak svampen som utgör laven samt bestämmer hur den växer och ser ut. Laven innefattar överbark och underbark vilket i stort endast är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken sträcker sig utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.
Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bäst i torra samt ljusa miljöer (även om det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med stor omväxling. De förökar sig både sexuellt samt asexuellt. De flesta lavar tycker om att växa på till exempel sten. Dessa lavar avger ämnen som sakta bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgå. Vill man slippa att lavar fördärvar samt förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp alternativt avdöda pågående angrepp med Fulstopp.
Svampen som bygger upp stomme för laven utgörs i flertalet lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är mycket omfattande och utgör närmare en tredjedel av samtliga svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de därpå utsöndrar så att de kan föröka sig. Olika typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Alla sporsäckssvampar är dock inte negativa, t.e.x. jästsvampen är ju väldigt populär!
Eftersom lavar stundvis liknar olika mossor kan det ibland vara svårt att separera de tu. Om man misstänker att det växer mossa till följd av väta i ens trädgård eller annat så ska man fundera en aning till innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan behandla gräsmattan för en struntsumma med hjälp av Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och alla gräsmattans svampsjukdommar samt virus.
En del saker är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stam, blad och rot. De kan klara sig fullkomligt utan vatten och torkar då ihop och går i dvala. Mossor däremot är oftast gröna till färgen, har både oftast stam och blad samt äger rottrådar (även om de saknar faktisk rot). De växer också helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, eller mögel, i en fuktig källare än om lavar!
Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt växlande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så hotfulla för lavar är för att de inte har rotsystem och tvingas ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar leder till skador på lavens algdel. Det leder i en del fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att återställa sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande förorsakar ofta lavens död. Klicka här nu för mer info
Eftersom mögel och mossa gärna uppfattas som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som funkar som primitiva antibiotikum alternativt ämnen som kan användas åt färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav ges man olika färger – rött, orange, brun… listan kan göras lång. Inte nog med det så har lavar speciellt i svåra tider ätits. Lavar består av riklig mängd kolhydrater (upp mot 90%) och en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan även använda laven i brödbakning.
Lavar kan således vara oerhört nyttigt!
Soda Maxx – aktuell i Tyskland
En konkurrerande variant till både Soda Stream samt Wassermaxx heter Soda Maxx, vars namn ju faktiskt påminner om bägge konkurrenternas. Soda Maxx har sålts i Sverige tidigare men är nuförtiden besvärlig att få tag på här, i Tyskland, å andra sidan, är den rätt så populär. Möjligtvis kommer Soda Maxx att nylanseras i Sverige inom snar framtid.
Kolsyrat vatten säljer som aldrig förr, man köper backar med mineralvatten samt läsk, eller stora flaskor och drar med sig hem från affären. Kolsyra piffar upp vanligt vatten och gör det en aning roligare att dricka, det bär också smaker mycket effektivt. Kolsyra frodas i kalla temperaturer men dör hastigt när vätskan blir ljummen, det är därför man gärna ska förvara sina kolsyrade drycker kallt och ständigt använda kallt vatten till sin kolsyremaskin.
Att addera kolsyra i sitt vatten själv är en bra gärning för miljön, som utsätts för relativt hårda föroreningar pga samtliga transporter av kolsyrade drycker världen över. Dessutom slipper man allt extra avfall som samtliga tomma flaskor och burkar medför. Uppskattar man rent kolsyrat vatten så sparar man dessutom en hel del pengar då literpriset skiljer sig markant mot kolsyrat vatten från affären.
Är man förtjust i smaksatt bordsvatten samt läsk så finns det mängder av skilda koncentrat på marknaden. Sodastream och Wassermaxx gör så klart sina egna koncentrat, allihopa vilka innehåller sötningsmedel. Saftföretaget Bob gör goda läskkoncentrat med endast socker och Aromhuset säljer ett stort sortiment av naturliga aromer för bordsvatten vilka varken består av sötningsmedel eller socker. Det finns även andra märken att experimentera med.
Kolsyrans historia är lång, redan på 1700-talet började man experimentera med hur man skulle kunna kolsyra dricksvatten. Den första som lyckades var en svensk, men den förste som framgångsrikt nådde ut till en bred skara med sin produkt var en ungrare vid namn Ányos Jedlik, han distribuerade kolsyrat vatten över hela Europa redan under 1800-talet.
År 1903 tillverkade Guy Gilbey, sodastreamerns fader, den första kolsyremaskinen för hemmabruk – «Apparatus for aerating liquids» – som han sålde till hushåll i höga samhällsklasser. Några decennier senare började kolsyremaskinen få kommersiellt engagemang och såldes åt en bredare marknad. Under 80-talet hade Sodastream nått sin pik och var en hushållsmaskin alla trendmedvetna personer hade hemma. Än idag har kolsyremaskiner högt nostalgivärde för människor som var unga på 80-talet.
Idag har kolsyremaskinerna fått en nystart, intresset har vaknat till liv och sodastreamers är attraktivare än tidigare. Man blandar fram egna smaker och byter ut kolsyrat bordsvatten från kända företag mot sitt eget. Kolsyremaskinerna har fler funktioner och snyggare designs än tidigare och det är lätt att få tag på reservdelar och kolsyreflaskor, särskilt ifall man handlar från kända märken som Soda Stream och Wassermaxx.
När ens kolsyrepatron tar slut kan man numera byta in den hos närmaste återförsäljare, det kostar i regel ungefär 89 kronor. En ny patron kostar mellan 2-300 kronor och en standardvariant består av 425 gram kolsyra vilket räcker till ungefär 50 liter vatten. Soda Streams kolsyrepatron går under namnet Alcojet och Wassermaxx känner man igen på företagsnamnet Aga. Till en Soda Maxx kan ta vilken av dessa två kolsyrepatroner som helst.