En kolsyrepatron – ca 50 liter vatten
En kolsyrepatron är väsentlig för att kunna kolsyra sitt eget vatten med hjälp av en kolsyremaskin. Kolsyrepatroner för vanliga sodastreamers rymmer generellt 425 gram kolsyra, vilket räcker för att kolsyra ca 50 liter vatten. En ny kolsyrepatron kostar omkring 250 kronor, men det är onödigt att lägga pengar på en ny patron varje gång den gamla är slut. Hos sin återförsäljare kan man byta ut sin gamla kolsyrepatron mot en ny för under hundralappen.
Idag finns det mängder av skilda kolsyremaskiner i handeln och med dem följer ständigt en kolsyrepatron. Vid nyköp brukar man få med en kolsyrepatron av samma distributör som själva sodastreamern, dvs Alcojet kolsyrepatron med Sodastream eller en Aga kolsyrepatron med en Wassermaxx. Sodastream och Wassermaxx är de dominerande kolsyremaskintillverkarna i Sverige idag och ligger jämnt i både pris och kvalitet. Generellt sett säger man att Sodastream medför snäppet bättre maskiner medan Aga producerar bäst kolsyra, men skillnaderna är små.
Sodastream var först ut med att göra kolsyremaskiner för hemmabruk, förlagan till den vi har tillgång till idag skapades av Guy Gilbey redan 1903. Framåt femtiotalet började kolsyremaskiner säljas kommersiellt men inte förrän på 80-talet slog sodastreamern igenom med en skräll. Plötsligt ville samtliga ha en egen kolsyremaskin för att göra sitt eget mineralvatten samt sin egen läsk. Under 90-talet svalnade intresset som nu väckts till liv igen.
Idag säljs fler kolsyremaskiner än någonsin och efterfrågan är enorm. Sodastream, som slog sig samman med Sodaclub under slutet av 90-talet, är ännu marknadens flaggskepp och åstadkommer bra produkter.
Dricker man mycket bubbelvatten kan det vara en investering att skaffa en sodastreamer, men det är framför allt en kul grej att syssla med. Man kan smaksätta sitt vatten tillsammans med allting från svagare bordsvattenaromer eller regelrätta läskessenser och det finns idag några företag som har specialiserat sig på precis vattenaromer.
Aga samt Sodastream har givetvis egna utbud av smaker, de innehåller vanligtvis både sötningsmedel samt socker, men finns i tämligen många smaker. Aromhuset har nischat in sig på bordsvattensmaksättare och framställer goda aromer fullständigt utan vare sig konserveringsmedel, socker eller sötningsmedel och lämpar sig för de som vill undvika ohälsosamma tillsatser, men på samma gång vill att vattnet ska ha smak.
En kolsyremaskin är lätt att både bruka samt hålla efter och de moderna varianterna tar väldigt lite utrymme.
Även i en carbonator använder man sig av en kolsyrepatron för att få kolsyra i vattnet. En carbonator är en typ av kolsyremaskin som byggs in i köket. Själva aggregatet fästs under vasken och en särskild kran kopplas in i diskbänken. Sedan har man kolsyrat vatten omedelbart ur kranen så länge ens kolsyrepatron räcker.
En kolsyrepatron för en carbonator består av lika mängd kolsyra som de kolsyrepatroner man använder till sodastreamers, men då en carbonator inte ger lika mycket kolsyra som en kolsyremaskin så räcker en kolsyrepatron ofta till mer vatten från en carbonator. Man anser att en kolsyrepatron kan kolsyra upp till 100 liter vatten i en carbonator.
Aga har idag ett förträffligt sortiment av carbonatorer för hemmet och de kostar mellan 3-5000 kronor. Det är samma typ av kolsyrepatroner som används i mindre carbonatorer som till de vanliga kolsyremaskinerna från Wassermaxx och Sodastream.
Hur funkar vanligt socker kontra dextros till bryggning?
Dextros brukar tjäna som en väsentlig ingrediens till ölbryggningen. Dextros kan även kallas för druvsocker och finns för det mesta i vanliga butiker. Men det bästa är att inhämta sockret från en källa (tex. hembryggning.se) som fokuserar just på ölbryggning och vinberedning.
Debatten om vilket socker man ska ha i ölet fortsätter
Det tycks fortgå en fortlöpande debatt om vilket socker som man ska tillämpa då man vill brygga öl hemma. En del menar att det endast är dextros som gäller ifall man vill få till en delikat smak medan andra säger att vanligt socker rentav kan vara bättre för jäsning samt att det inte gör någon skillnad vad innefatta smak.
Ifall du just har kommit igång med vinbryggning och ölbryggning så kan det vara förståndigt att bortse från den här debatten. Det viktigaste är nämligen att vara noga med renligheten, att hålla orubblig temperatur och att jobba på ett metodiskt sätt där man inte missar något moment.
Det här gäller både då man vill brygga vin och då man brygger öl men det är just de som brygger öl som gillar att debattera det där med rätt typ av bryggsocker. Om du jobbar på ett metodiskt vis så kan du komma fram till korrekt balans genom att endast ändra en sak i bryggeriprocessen åt gången. Börja med bryggsockret och fokusera på andra bitar av ölbryggningen före du ger dig på farinsocker samt annat spännande.
Vad säger experterna om sockret samt smaken?
Det finns en orsakt till att bryggsocker säljs, det är jästens naturliga föda och finns i både vindruvor samt mäskad malt.
Strösocker å andra sidan är en disackarid och består bara till 50% av druvsocker. Resten är fruktsocker, fruktos, som är mycket svårare för jästen att jäsa. Mer biprodukter bildas och vid högalkoholjäsning måste det vara dextros för att uppnå de sista 2-3 %-en.
De som har hållit på med ölbryggning hemma ett bra tag har rentav lite olika synpunkter vad gäller dextros och vanligt socker. En del hävdar att vanligt socker enkelt skänker öl som smakar cider medan andra säger att det här är struntprat.
En del menar att det enbart är färgen som kommer att påverkas av inslag som brunt socker samt att smakskillnaden är så pass knapp att det sannerligen icke spelar någon roll. jäsning cider bryggsocker.vinsatser bryggsocker.
Något man måste komma ihåg är att ölet kan få en speciell smak på grund av annat än sockret. Det är främst när man minsann har god koll på hela bryggningsprocessen som man kan starta ha synpunkter om sockrets påverkan på smak, färg samt mer.
Hålla sig strikt till receptet eller köra en egen mix
Som nybörjare så är det bäst att hålla sig till det recept som man har. Om det står vanligt socker så ska man alltså icke vara smart och byta ut med dextrosen. Också erfarna bryggare kan välja att hålla sig strikt till recept trots att de har lång erfarenhet av vad som funkar och vad som ej gör det.
Kom ihåg att de olika delarna i receptet samverkar och att din teknik samt metod också kommer att påverka resultatet. Om du följer ett recept och efteråt får riktigt bra öl så vet du ju exakt hur du kan erhålla samma goda öl återigen. Du bör helst undvika att blanda på känsla.