En stor tratt får vätskan att flöda smidigt och effektivt
Det finns många situtioner som kan uppkomma då en tratt kan underlätta. Den är till för att hälla över vätska från en behållare av något slag till en annan. Uppgiften kan begära att tratten emellanåt är liten men generellt så brukar en stor tratt underlätta.
Tratten är konformad och den har en öppning på ovansidan där man häller vätskan. Undertill smalnar tratten av och formar sig som ett rör. På så sätt blir det lätt att kunna styra dit man vill att vätskan ska transporteras vidare, exempelvis ifall man ska fylla på en flaska.
Det är betydelsefullt att de är robusta och hållbara. Vanliga material på trattar är rostfritt stål eller plast. Ifall man till exempel hanterar vätskor som är frätande är tratt i stål att föredra.
En stor tratt innebär fördelen att det blir mindre risk för spill. Är mynningen stor från den behållare man häller ifrån och det handlar om en rejäl mängd vätska så kan flödet bli kraftigt. Då är det givetvis lättare att rikta in flödet i en stor tratt snarare än i en liten. Till exempel kan det handla om att man ska tappa i bensin i en tank, alternativt fylla på olja eller liknande.
I en sådan situation vill man helst undvika spill. Dels för att man för egen del inte vill riskera att få vätska på sig, men också spillda droppar kan bli kostsamma. Ännu ett exempel på när man helst vill ha en stor tratt är när man brygger eget vin hemma. Då måste omtappningar ske smidigt då det hälls fram och tillbaka många gånger, men därjämte kan spill bli relativt kostsamt i längden.
Eftersom det primära syftet med en tratt är att vätska ska överföras till en behållare med liten mynning där trattens avsmalnade rör ska rymmas så bör man tänka på att hälla sakta. Man bör ge vätska tid att strila ned för att kringgå att trattens gap ska bli överfull och rinna över.
En tratt är ett ypperligt redskap i köket. När man exempelvis ska hälla upp saft som man kokat eller några ingredienser av skilda slag så är en stor tratt att föredra. Det kan stundtals vara besvärligt att komma åt med tratten och då kan man använda sig av en extradel i form av ett förlängningsrör som går att kröka. plasttratt.
När man köper en ny tratt så brukar det ingå ett förlängningsrör. Annars kan man med lite kreativitet konstruera ett eget. Ett förlängningsrör passar bra att använda I synnerhet när man använder en stor tratt eftersom otympliga situationer emellanåt kan uppkomma.
ID-kapning genom historien
Med ID-kapning följde mord
Förr i tiden räknades minsann ID-kapning som ett ännu tyngre brott än idag. Den som kapade någons identitet för 50-100 år sedan gjorde det för att denne behövde en egen, fullkomligt ny, identitet – och för att stjäla någon annans tvingades man först eliminera offret vars identitet man ville åt. Kroppen var man tvungen att dölja väl därför att avstyra att bli påkommen, men när det väl var gjort så kunde man anta den dödes namn, födelsedatum, personnummer samt annan personlig information. Självfallet fanns det olika bakomliggande anledningar för denna variant av ID-kapning, men i regel låg drivkraften i att komma undan sitt eget öde; mer sällan handlade det om en strävan efter att bli välställd.
ID-kapning genom telefonen
När hemtelefonen hade blivit vanlig så började ID-kapningar att äga rum över telefonlinjen. Det var det första teknologiska forumet för systematisk kapning av identiteter. Vanligast var att ID-kaparen ringde upp en utvald person med löften om arv, vinst eller andra mångsiffriga belopp, och för att “vinnaren” skulle kunna motta dessa pengar behövde man privat upplysning för att verifiera denne. Gemene man insåg inte att upplysning som personnummer, adress samt bankkontonummer var känslig – speciellt inte bredvid löften om hastig förmögenhet. Den bedragna förlorade i regel samtliga sina tillgångar, och fick i utbyte ofta sitt liv slaget i spillror – medan de allra flesta ID-kapare kom undan. Idag sker så få som 7 % av samtliga ID-kapningsförsök via telefon, i jämförelse med nästan 100 % för 40-50 år sedan.
ID-kapning via soporna ledde till rekordförsäljning av pappersstrimlare
När personer hade fått tillräckligt med information och varningar angående ID-kapning genom telefon så minskade de drastiskt i mängd, men under 1980-talet blev soporna istället ett av de huvudsakliga målen för brottet. Efter att mängder av fall uppdagades där ID-kapare helt sonika hade grävt upp känslig information om intressanta personer ur deras sopor, blev pappersstrimlaren plötsligt omåttligt populär på kontor runt om i världen.
I boken finns en lång och bra checklista. finns helt gratis som e-bok i biblioteken samt kan införskaffas på allt-fraktfritt. Klicka på bokomslaget för mer data.
Mer detaljer: På den här sajten
Nätet har gjort ID-kapning enklare än någonsin
Med hjälp av internets storartade entré i våra liv är vår personliga information mer lättillgänglig än någonsin och hela tiden kapas identiteter, både i Sverige samt i resten av världen. Idag är hotet om ID-kapning hela tiden pågående, det kan hända vem som helst, var som helst samt när som helst, och det har hittills inte funnits några enkla, effektiva och billiga sätt att skydda sig. Man har fått lita på den inte så tillförlitliga klassikern “Det händer inte mig”.