För det första är det viktigt att laboratorierna definierar enhetens bakslag.
Under kalibreringen är den vätskevolym utmatas utav pipetten som prövas jämförs mot en klass samt avvikelsen från denna standard mäts. Prestanda utanför acceptabla gränser definieras som bakslag.

Dagens elektroniska pipetter är komplexa, att tro sig på ett antal interna komponenter för adekvat verkan är skadan mestadels inte synlig för ögat eller klar igenom känslan utav pipettens åtgärder.

Detta heter för en tyst pipett misslyckande.

Tysta mekaniska fel kan ta många former, från felaktig smörjning, för täta alternativt o-ring läcka, skador på axeln vari den tätar med spetsen, korrosion av kolven och föroreningar från de pipetterade materialen använts.
Dessa fel kan vara mycket skadliga om operatörerna omedvetet använder dåligt fungerande pipetter i kritiska analyser, diagnostiska tester och experiment.

Medans pipett underhåll ska utföras på en regelbunden tidtabell samt kan korrigera de ovannämnda orsakerna mekaniska fel, visade bestyr som samlats i ett laboratorium vari pipetter var flitigt använda att den tid som förflutit efter en pipetts sista underhåll ej påverkade sannolikheten för att det ej i nästa skede.

Andelen pipetter som misslyckades var månad för de sex månaderna emellan kalibrering intervaller.

Det finns ett par viktiga slutsatser som kan dras av dessa data.
Det första är felfrekvensen relativt konstant: det ökar inte var månad som man kan räkna med sig att göra.

Övriga, i tillsammans sett misslyckats omkring 27 procent av de övervakade pipetter någon gång under denna halvår cykel.
Också nyligen underhållna kan de ej garantera att alla pipetter fungerar skönt, och laboratorier borde förvänta sig att ett litet antal pipetter misslyckas under mellantiden emellan kalibreringar.

De data som presenteras visar en förhållandevis beständig felfrekvens som antal månader som förflutit mellan justering cykler.

Detta innebär att också nya underhållna ej provningsresultatens att alla pipetter fungerar skönt och att laboratorierna skall räkna med några pipetter misslyckas under tiden mellan kalibreringar.

Ännu mer alarmerande är att bara 10 procent utav pipett misslyckanden beror på vanligt nötning element såsom användningsfrekvens och tid sedan senaste underhållet.

Å andra sidan, 90 andel utav misslyckanden är slumpmässiga och oförutsägbara, som bero av händelser som olyckor alternativt beroende.

Till exempel kan kolv korrosion eller ett för tidigt tätningsproblem uppstå om en operatör oavsiktligt drar fluid in i kroppen utav pipetten.

Dessutom, om operatören lägger pipetten nedåt medan viss vätska ännu finns kvar i spetsen, kan vätskan strömma opp inne i skaftet samt förorena tätningar och ringar.

Lösning: regelbunden kalibrering samt kontroller av Pipetters funktioner

För att ersätta risken samt effekterna av toleranser utanför pipetternas och att snabbt känna igen dem som bakslag, ett jämnt kalibrerings program och verifiering kontroller måste genomföras.

Kritiskt för ett effektivast kalibreringsprogram är den takt vid vilken kalibreringar utförs, och den optimala frekvensen beror på därnäst faktorer:
Läs vidare i del 3.

Pipetter är apparater som suger in och håller vätskor.

Pipetter nyttjas för det mesta i vetenskapliga laboratorier. Deras specifika avsikt är att suga upp en fluid, samt innehålla vätskan så att den kan överföras till en annan burk.
Somliga pipetter är ej så exakta samt är mer avsedda överföring än mätning utav fluid, när andra är mycket exakta samt mäter volymen fluid.

Hur man använder en Mohr Pipett

Volymetriska pipetter

Volymetriska pipetter nyttjas för att överföra en specifik volym utav en bestämd fluid.

De innehar allmänt en kapacitet på mellan 1 och 100 ml. De kan vara formade ungefär som en kavel, med ett par tunnare ändar samt en tjockare bula i mitten.
Dessa nyttjas när det behövs exakthet vid mätning av en vätska.

Mätpipetter

Mätpipetter är raka rör med en avsmalnande avslutning. De innehar explicit märkta märken längs sidan av röret, så att flera mängder fluid kan mätas med en enda pipett. Dessa varianter utav pipetter kan vanligtvis jämföra en volym emellan 0, 1 ml samt 25 ml.
Ehuru de kan mäta flera mängder fluid på en gång, innebär brista i rörets innerdiameter att de inte är så exakta i sina mätningar som volymetriska pipetter.

Mohr samt Serologiska pipetter

Mätpipetter indelas vidare i Mohr pipetter samt serologiska pipetter.

Skillnaden emellan dessa ett par typer är att Mohr pipetters graderingar, alltid är final före pipetten tagg, medan serologiska pipetter innehar graderingar som fortsätter dra ner i tipsen.

Därjämte kan somliga serologiska pipetter är oxå blow-out pipetter.

Dessa pipetter har en öppen topp, typ ett sugrör, där användaren håller sin tumme över krönet för att alstra vakuumet samt barrikera vätskan i pipetten.

Blow-out pipetter kan man blåsa i den starta änden för att få de sista bitarna av fluid kvar i pipetten i din mottagande behållaren, för mesta noggrannhet.
Blow-out pipetter är tydligt märkta med ett frostat band alternativt två tunna ringar runt halsen.
Förväxla inte en färgkodning från en tillverkare för markering av en blow-out pipett. Även om man kan använda blåsa ut pipetter på avsett sätt, är det farligt att göra detta med en pipett som ej är tydligt märkt som en blow-out.