Påväxt
Vad bör man ha i åtanke inför saneringen?
Att sanera mögel eller annan mikrobiell påväxt kan utföras på ett flertal olika vis. Vilket sätt man väljer bör grunda sig på hur omfattande angreppet är, vad det är för material som är angripet samt hur allvarliga symptom man får av möglet.
Mögel är en svamp som växer i trådar, så kallade hyfer vilka utgör ett nätverk som heter mycel. Det gör att möglet kan växa in i porösa material, så som betong och trä och då blir oerhört svåra att få död på.
Mögelsvamp trivs där det finns fukt och organiskt material att livnära sig på. Mögel kan utsöndra sporer samt mykotoxiner, beroende på vilken mögeltyp påverkar dessa sporer och mykotoxiner oss olika mycket. Typiska symptom som man kan få av mögel är trötthet, huvudvärk, hosta, snuva och upprepade förkylningar.
Fukt och mögel är ett bekymmer som inte ska tillåtas i något hem, utan ska ordnas så snart det upptäcks. Illa lukt är ett typiskt tecken på mögel – det luktar unket och instängt. Denna lukt biter sig vanligtvis fast i kläder och inredning och kan bli besvärlig att få bort trots att man tvättar kläderna upprepade gånger.
Mögel kan gro i badrum, fastän kakel är en slät och i vanliga fall ogästvänlig plats för svamp. Detta beror på hudavlagringar samt tvålrester som samlas där när man duschar eller badar. I kombination med ett dåligt ventilationssystem så blir det ett smörgåsbord av läckerheter åt möglet.
I ett sådant utrymme, där man har att göra med jämna ytor så räcker det mestadels med att man städar noga. För att bli kvitt med möglet kan man nyttja vanligt diskmedel och avsluta med hjälp av ättika eller vittvinsvinäger. Undvik klorin eftersom det inte alls är gynnsammare mot möglet än ovanstående medel, men å andra sidan är betydligt sämre för naturen!
Se också jämt över ventilationen vid en mögelsanering, eftersom den är enormt betydelsefullt att fukten inte blir stående i ett utrymme med tanke på att det är en förutsättning därför att mögel och övrig mikrobiell påväxt ska kunna tillväxa.
Vid mer vida angrepp så ska man utreda hur utbrett det är. Man kan då ta hjälp av en så kallad mögelhund, vilket är en specialtränad hund som kan uppfatta mögellukt. Dessa används av mögeltekniker som en del av utredningen.
Vid fall där möglet växer på otillgängliga platser alternativt där ett avgränsat utrymme är utsatt så kan man använda så kallad fogging. Det innebär att man, med assistans av en speciell foggingmaskin hettar upp mögeldödande medel varpå det förångas. Denna ånga av mögeldödade medel har lättare att tränga in på svårtillgängliga ställen. Mer data här
Det är viktigt att man inte vistas i rummet samtidigt som fogging sker, samt att man vädrar ut noga efteråt eftersom medlen man använder kan vara hälsovådliga. Vanligtvis kombinerar man denna teknik med installerande av en antingen tillfällig eller permanent avfuktare ifall det rör sig om mögel i exempelvis källare, vind alternativt andra platser som inte ventileras tillräckligt. Varken fogging alternativt vanlig tvätt tar bort sporer alternativt mykotoxiner.
Om mögelangreppet (i ett bostadshus) anses vara så kraftigt att man inte kan bo där så kan man få ekonomiska bidrag för att göra en totalsanering, vilket i praktiken innebär att man tar bort allt det angripna materialet. Att sanera på detta sätt är omständigt och dyrt men ger i särklass det ultimata skyddet med tanke på att man får bort både möglet, sporerna och mykotoxinerna. Efter saneringen skyddar man alla ytor med hjälp av Tvärstopp.
Mossa kan vara fint men stundvis oönskat
Mossor är det vanliga namnet för vad som nuförtiden anses utgöra en kategori växter vilken innefattar bladmossor, nålfruktsmossor samt levermossor. Mossor har existerat på jorden i 450 miljoner år och de tre skilda divisionerna är till utseendet lika varandra, men är egentligen inte så väldigt tätt besläktade med varandra som man tidigare har antagit.
Mossor är till utseendet vanligen gröna och har inget rotsystem. Det gör det möjligt för mossa att gro på till exempel stenar i skogen, och man kan notera avsaknaden av rotsystem när man lyfter på mossan som då lätt kommer av det släta underlaget. En del mossor är förankrade med underlaget genom rotliknande utskott, men de är i regel inte alls lika stadiga som riktiga rötter.
Vidare har mossa bladliknande utskott från en kort stam och ges sin näring från bland annat nederbörd samt fukt i luften. Det är alltså genom bladen, vilka har konstant öppna porer, som vatten med löst näring tas upp.
Mossa trivs att växa på fuktiga, skuggiga platser där marken gärna är för sur för att gräs inte ska vilja växa. I en väldränerad, välgödslad gräsmatta är gräset mycket mer motståndskraftigt än mossa. Det är när någon eller en del parametrar inte är bristfälliga – exempelvis vid näringsfattig jord eller fukt och övervattning som mossan klarar sig bättre än gräset.
Ibland är det lätt hänt att blanda samman mossa med lavar, då de till utseendet kan vara lika varandra. Lavar är en korsning mellan en svamp och en alg. Deras växtsätt skiljer sig påfallande från det hos mossor – de tycker om att växa på torra och soliga platser. Lavar är vanligtvis grå alternativt grönaktiga till färgen och ofta plattare än mossa.
Ett problem med mossa är när det börjar växa på taket. Mossa trivs bra på tak bestående av tegel, eternit samt skiffer, men växer också gärna över underlag av betong och asfalt. Mossa håller fukt och växer in under takpannorna vilket kan leda till att de går sönder när det blir vinter och kyligt. Om man har mossa på taket så får man nästan förvänta att man bör ta bort den manuellt en torr dag. Att använda järnsulfat på takpannor kan leda till att pannorna missfärgas.
De flesta tycker illa om att ha mossa i sin gräsmatta och ser det som ett frekvent problem. Att det växer mossa istället för gräs beror på att gräsmattan inte är en tillräckligt optimal växtplats för gräs. Ofta krävs en bättre dränering, men dessutom gödsel och ibland även kalk för att neutralisera en sur jord. Länk till mer info
Om man vill ta bort mossan är det viktigt att göra förutsättningarna så bra som möjligt för gräs att gro där. Man kan också ta hjälp av mossa gti alternativt järnsulfat, som det egentligen är, i samband med att man gödslar. Det är dock ett bekämpningsmedel och måste hanteras oerhört försiktigt. Det är betydelsefullt att man kombinerar borttagningen av mossan med gödsling av gräsmattan eftersom det kommer att ge gräset en skjuts i sin expansion, vilket i sin tur kommer att motverka att mossan inom kort kommer tillbaka.
Man kan även använda väldigt klen lösning av Fulstopp, spädning 550 ggr av Fulstopp Koncentrat. Du läste rätt – 1 liter ger 550 liter. Samtidigt försvinner alla virus, svampar som antraknos med mera. Äger Du egen golfbana så är det här tricket, i det närmaste okänt i sverige, man lägger ner jobb för hundratusentals kronor när man kan koppla sprutvagnen och fixa det hela på ett kick. Det är bensaltensiden i Fulstopp som utför jobbet, gräsmattan blir desinficerad och alla virus dör på fläcken.
Man ska dock inte frukta att mossa växer i gräsmattan, på en del ställen är det helt enkelt mer naturligt för mossor att gro än gräs och det kan då bli väldigt fina inslag i ens trädgård.