Påväxt
Mögelsanering – ett alternativ vid extrema angrepp
Innan och vid mögelsanering finns det några saker att fundera på. Det förekommer skilda metoder vid sanering, beroende hur kraftigt angripet utrymmet, var det befinner sig och vad det är för typ av mögel.
Mögel tycker om fukt och kan utöka sig ganska kvickt i ett fuktigt, undermåligt ventilerat hus. Platser där det är typiskt med mögel är bland annat källare, badrum samt vindsutrymmen. Gemensamt för dessa tre olika utrymmen är att de vanligtvis är utsatta för fukt. Källare som blivit renoverade har vanligtvis blivit tilläggsisolerade en aning för bra, varpå den förra luftgenomströmningen som var en konsekvens av illa isolering uteblir och fukten kan stanna.
I nyare hus är vindarna vanligtvis mindre och dåligt ventilerade, vilket omedelbart blir en orsak till att fukten stannar. Badrum utsätts dagligen för fukt eftersom att man duschar och badar. Mögel växer till bättre på organiskt material, men kan dessutom gro på oorganiskt material, så som kakel samt betong, helst om det är belagt med smuts samt jord.
Mögel ger ifrån sig mögelsporer, mykotoxiner och gaser. Det är gaserna som ger dålig lukt. Mögelsporer och mykotoxiner kan orsaka allergier och irriterade luftvägar, men även allvarligare symptom. Följaktligen ska mögel inte accepteras i hus och byggnader där det förekommer människor.
Ifall man misstänker att man har mögel i huset kan man ta hjälp av en mögeltekniker med en så kallad mögelhund. Dessa hundar är specialtränade för att reagera på de gaser som mögel ger ifrån sig och man kan på så sätt ringa in var möglet växer samt hur allvarligt mögelangreppet är. Fulstopp
Oavsett hur omfattande eller litet mögelangreppet är ska man alltid se över orsaken till varför möglet har kunnat utöka. Ofta rör det sig om illa dränering och lufttillförsel och ifall man fixar det i samband med mögelsaneringen så får man ett hållbart skydd.
Mögelsanering går till på diverse sätt. Vid ett mindre angrepp på en slät oorganisk yta så som kakel så fungerar det ofta med att nyttja rengöringsmedel samt ättika. Kommer möglet tillbaka kan man använda sig av klorin för att eliminera svampen. Det är emellertid inte säkert att man får undan mögelfläckarna; svartmögel ger mindre svarta prickar vilka kan vara oerhört svåra att få bort från fogar samt kakel.
Om man har mögel i svåråtkomliga utrymmen så som i inbyggda krypgrunder alternativt i porösa material kan fogging vara en bra idé. Fogging innebär att man med assistans av en speciell apparat värmer upp ett mögeldödande medel till förångning. Denna ånga tar sig enkelt in i varje skrymsle och vrå och kan ta sig in porösa material och där avdöda möglet.
Dessa två metoder eliminerar mögelsvampen men tar inte hand om de gaser, mykotoxiner och sporer som möglet avger. För att bli av med illa lukt kan man använda sig av fogging, fast då med luktneutraliserande medel som värms upp.
Ifall man har stora mängder mögel är det ultimata sättet att helt enkelt avverka det skadade materialet och byta ut det med nytt och fräscht, som därpå behandlas med hjälp av Tvärstopp. Det är ett kostsamt samt omständigt arbete, men det mest effektiva med tanke på att man får bort även svampsporer, mykotoxin samt dålig lukt till följd av gaser.
Således finns det förhoppning om att bli kvitt med mögel i hus och byggnader, men man bör tänka till vilken metod av mögelsanering som passar det aktuella angreppet och gärna kombinera det med avfuktning.
Lavar kan fördärva hustaket men på samma gång vara gott i salladen.
Det är oftast korsningar mellan sporsäcksvampar samt alger som utgör lavar. Svampens åtagande är att bistå med uppbyggnad, beskydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med sin fotosyntes och därmed med energi.
Det är i huvudsak svampen som utgör laven samt bestämmer hur den växer och ser ut. Laven innefattar överbark och underbark vilket i stort endast är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken sträcker sig utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.
Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bäst i torra samt ljusa miljöer (även om det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med stor omväxling. De förökar sig både sexuellt samt asexuellt. De flesta lavar tycker om att växa på till exempel sten. Dessa lavar avger ämnen som sakta bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgå. Vill man slippa att lavar fördärvar samt förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp alternativt avdöda pågående angrepp med Fulstopp.
Svampen som bygger upp stomme för laven utgörs i flertalet lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är mycket omfattande och utgör närmare en tredjedel av samtliga svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de därpå utsöndrar så att de kan föröka sig. Olika typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Alla sporsäckssvampar är dock inte negativa, t.e.x. jästsvampen är ju väldigt populär!
Eftersom lavar stundvis liknar olika mossor kan det ibland vara svårt att separera de tu. Om man misstänker att det växer mossa till följd av väta i ens trädgård eller annat så ska man fundera en aning till innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan behandla gräsmattan för en struntsumma med hjälp av Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och alla gräsmattans svampsjukdommar samt virus.
En del saker är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stam, blad och rot. De kan klara sig fullkomligt utan vatten och torkar då ihop och går i dvala. Mossor däremot är oftast gröna till färgen, har både oftast stam och blad samt äger rottrådar (även om de saknar faktisk rot). De växer också helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, eller mögel, i en fuktig källare än om lavar!
Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt växlande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så hotfulla för lavar är för att de inte har rotsystem och tvingas ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar leder till skador på lavens algdel. Det leder i en del fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att återställa sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande förorsakar ofta lavens död. Klicka här nu för mer info
Eftersom mögel och mossa gärna uppfattas som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som funkar som primitiva antibiotikum alternativt ämnen som kan användas åt färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav ges man olika färger – rött, orange, brun… listan kan göras lång. Inte nog med det så har lavar speciellt i svåra tider ätits. Lavar består av riklig mängd kolhydrater (upp mot 90%) och en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan även använda laven i brödbakning.
Lavar kan således vara oerhört nyttigt!