Titrering

Titrering är en analysmetod som innehar ett nära släktskap med pipettering, som gör att man kan avgöra den exakta slutpunkten för en gensvar och därför den exakta mängden reaktant i titreringsflaskan.

Byrett är en apparat bestående utav ett smalt, graderat glasrör med en glas- eller teflonkran i nedre delen, som är utdragen till en lång tagg.

Eller är nederdelen förbunden med en gummislang med en klämskruv.
I bägge fallen är det genomförbart att förlora utav fluid droppvis. Byretten nyttjas för grundlig mätning utav vätskor, särskilt inom den analytiska kemin.

Byretten innehar en extrem exakthet – en 50 cm3 byrett har en mättolerans på 0, 06 – 0, 1 cm3. Byretten är graderad uppifrån då den nyttjas för avtappning utav fluid från botten samt den avtappade mängden kan då avläsas genom vätskenivåns förändring mot skalan.

En byrett används för att leverera den övriga reaktanten till kolven och en tecken eller pH-mätare användes för att detektera slutpunkten för reaktionen.

Att göra en Titrering

Börja med att förbereda din byrett.

Din byrett bör konditioneras samt fyllas med titreringsmedel lösning.
Man bör avsyna så att det ej finns luftbubblor samt läckage, innan du fortsätter till titreringen.

Ta en initialvolym och notera den.

Innan man gör en titrering bör du räkna ut förväntad endpoint volym.

Bered lösningen som ska analyseras igenom att insätta den i en fläckfri Erlenmeyerkolv eller glas. Om provet är ett fixerad ämne, se till att det är totalt upplöst.
Lägg en magnetisk omrörare i kolven samt tillsätt tecken.

Använd byrett att effektuera titreringsmedel till i ett par ml utav din förväntade slutpunkt.
Man kommer att se att färgindikatorn växlar när titreringsmedlet möte lösningen i kolven, men innan det är färdgtitrerat går bort färgförändring när du fortsätter omrörningen.

Närma dej endpoint långsammt samt titta på färgen på ditt examination.
Begagnad en tvättflaska att spola kolvens sidor och spetsen på byretten, för att vara säker på att alla titreringsmedel blandas i kolven.

När du närmar dej slutpunkten, kan du tarva addera en delvis droppe titreringsmedel.
Du kan göra detta med en flink dragning av teflonkranen eller delvis öppna kranen och spola partiella droppar i kolven med en tvättflaska.

Se till att du vet vad slutpunkten ska se ut.
För fenolftalein är slutpunkten den första permanenta ljusrosa.
De ljusrosa tonas i 10 till 20 minuter.

Om man tror att man kan ha nått slutpunkten, kan man notera en avläsning samt lägga till en droppe.
Alltemellanåt är det lättare att anföra när du innehar gått förbi slutpunkt.

När man har nått slutpunkten, läs den slutliga volymen i byretten och notera i din anteckningsbok.

Minus den ursprungliga volymen för att bestämma mängden titreringsmedel som behövdes.
Använd denna koncentrationen utav titreringsmedel samt stökiometrin av titreringen reaktionen för att beräkna antalet mol reaktant i analyslösningen.

Titrering med en pH-mätare

Titrering med en pH-mätare följer samma förfarande som en titrering med en indikator, bortsett från att slutpunkten detekteras av en snabb förändring i pH, framför än färgförändringen på en indikator.

Ordna provet, omrörare, byrett, och pH-mätare elektrod så att du kan läsa pH och sköta byrett med enkelhet.
pH omslaget kan anlända mycket snabbt
Att ange slutpunkten absolut, anteckna pH gentemot volym titreringsmedel.

Previous Post

Öva god pipetteringsteknik

Next Post

Hurdan använder man en Eppendorf