Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar man ingen mer legendarisk än absint.
De flesta folk har antagligen en grundläggande medvetenhet om att absint är, men de mesta av dem känner till bara några sanna fakta om sprit alternativt alkohol samt blott en bråkdel av dem har haft chans att ha ett bägare utav denna mystiska dryck före sej på bordet.
På grund av detta önskar jag med det här lilla inlägget presentera för eder läsare en del fakta om denna legendariska spritdryck samt se tillbaka på dess briljant förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först gjordes.
Mycket berusande och kryddad med anis, sägs absint få varit uppfinningen utav Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flertal år innan Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod kända för att inneha tillverka en medicinsk tonic som bar en enorm likna med absint.
Ändå var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som avyttrade formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter att etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att förlora sin bild som en läkemedelstonic och blev mer känd för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, drömmar och för att ge inspiration till konstnärer.
Alltså legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett realitet är att hon inspirerade så stora konstnärer och författare som Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde samt Mary Shelley att skapa målningar samt böcker som har blivit tidlös i världens konst samt litteratur.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe i synnerhet.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att förment bevisa att malörtens olja, en utav de många ingredienserna i absint, var farlig och giftig, , även om bara en liten antal malört fanns i en absint flaska.
En annan evenemang som skedde i början av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall samt mördade hela sin familj.
Även om gubben hade en lång historia utav att vara gravt alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
År 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder samt US OF AMERICA.
Frankrike följde sedan år 1915.
Antagligen för att det var illegal frukt, har många utav de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än nu, trots att modern vetenskap innehar visat att malört ej är mer skadligt eller bildar dårskap än någon annan naturlig beståndsdel som pepparmynta olja eller vaniljextrakt.
Nu, i början av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga dän.
I de mesta europeiska länder är absint totalt lagligt åter.
I US OF AMERICA (givetvis) är det fortfarande lagar mot att producera samt sälja den, ehuru olika affärsverksamhet har hittat på möjligheter att gäcka dessa förbud.
Att inmundiga absint är inte längre ett brott.
För en amerikan, innebära det att det är acceptabelt att inmundiga absint, så länge du köper det från en juridisk, icke-amerikanska källa som man kan hitta Internet.