Så enkelt blir du offer för ID-kapning

Spyware

Webben är fantastiskt men det är samtidigt det forum där personer löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett väldigt finurligt vis, totalt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera alternativt eBay. ID-kapning är ett oerhört allvarligt brott som vanligtvis innebär svåra följder för offret.

I boken finns en lång och bra checklista. ID-kapningsboken finns kostnadsfritt som e-bok i biblioteken samt kan införskaffas på allt-fraktfritt.se. Klicka på bilden för mer information.
Klicka här nu för mer data

För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö skilda antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med oerhört olika kvalitet, pris och effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Många fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- och 70-talen, det görs med full tillit och god tro. De mest tydliga försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du bara är ett kliv från att motta alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna variant av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – otroligt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank eller Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning eller annan aktivitet via en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att ange sina personliga uppgifter, som därpå används av ID-kaparna för annorlunda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man då och då av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Stundtals kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets förtroende varpå privat upplysning delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som folk i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en önskan om att hitta en partner är vanligtvis lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, tyvärr, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för ytterst låga priser. För att handla ska man ange sin personliga information och kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur därefter stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara alternativt tjänst finns så klart inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så enkelt får man tag på dina uppgifter

En del uppgifter om dig lämnar du själv ut, genom diverse sajter och forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Vanligtvis finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter enbart finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du eventuellt själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett absolut minimum.